|
|
|
[an error occurred while processing this directive]
- vecka 46
Tyck till direkt
Nätspecial
Nyheter
Kort om
Kultur
Å tredje sidan
|
|
|
|
Foto: Vincent Arvidsson
Gympa i en av IKSU's hallar.
IKSU:s priser högst
i nationell jämförelse
IKSU har de högsta studentsportarpriserna.
Det visar den jämförelse som Vertex gjort av priserna på studenternas sportanläggningar i Sveriges sex största universitetsstäder.
Precis som kårlegget och cykeln, är IKSU-kortet ett måste för många umeåstudenter. Men hur klarar sig IKSU vid en jämförelse med andra studieorters priser? Vertex har jämfört IKSU med fem andra stora universitetsstäders sportanläggningar: Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund.
Utgångspunkten är två typer: Lisa Lagom, som tränar högst en gång i veckan, och Sara Sportig, en tjej som har träningslokalen som sitt andra hem.
IKSU:s kort dubbelt så dyrt
Lisa har, som de flesta studenter, en knaper ekonomi. Ett dyrt träningskort står inte så högt på prioritetslistan. Lisa köper därför det billigaste gympakortet som finns, här kallat "snålkortet". I Umeå kostar det henne 1 180 kronor per läsår.
Om hon i stället pluggat i Uppsala hade motsvarande träningskort kostat 600 kronor per läsår - halva priset jämfört med IKSU. Dessutom ingår bollsportande i Uppsalas pris (se tabell). Lisa får alltså mer aktiviteter för mindre pengar i Uppsala.
"Värstingkort" ger mest
Sara har en annan inställning till sitt sportande. Hon vill träna fyra-fem gånger i veckan, och helst varierat. Därför köper hon guldkortet, i vår jämförelse kallat "värstingkortet", för att få tillgång till alla IKSU:s aktiviteter, med några få undantag. För detta betalar hon 2 700 kronor per läsår.
Om Sara i stället bott i Uppsala hade kortet kostat 1 500 kronor. Men Sara kan ändå känna sig nöjd. Visserligen är kortet billigare på andra studieorter, men där får man å andra sidan inte tillgång till samma breda utbud som på IKSU.
Jan Åman, kanslichef på IKSU och en av dess grundare, framhåller att IKSU som sportanläggning är ledande i landet.
Utbudet påverkar priset
- Vi har störst utbud på inomhusidrott. Vi satsar mycket och vill hela tiden utvecklas. Om vi är dyrast så beror det på att vårt utbud är större.
Lisa Lagom däremot, har anledning att vara missnöjd. Vad har hon för nytta av IKSU:s påkostade anläggning, hon som bara vill gympa? Kan det vara så att hon och andra sporadiska motionärer får betala sportfanatikernas dyra anläggning?
Stimulera till sportande
- Vi har inte fått in några klagomål på höga priser. I stället har vi fått förslag om att bygga en simhall, klättervägg och beachvolleyplan, vilket vi också har gjort. Vi vill stimulera studenter att gå på många olika aktiviteter, säger Jan Åman.
Åman är dock medveten om den sporadiska IKSU-besökarens dilemma.
- För den grupp som någon gång då och då vill köra en enda aktivitet är det förhållandevis dyrt att motionera här, det håller jag med om. Men all forskning visar på att allsidig motion minst tre gånger i veckan krävs för att bevara en god hälsa livet igenom. På dessa fakta har vi byggt vår prispolitik under de senaste åren.
Hur tänker då IKSU försöka locka till sig denna grupp i framtiden?
- Att få "sällanmotionärerna" att bli regelbundna motionärer blir utan tvekan den viktigaste uppgiften för oss under den närmaste tiden. I denna strävan är det viktigt att vi får höra studenternas önskemål, säger Jan Åman.
Fotnot: Prisjämförelsen gjordes i december 1999. Se även IKSU:s insändare på sid 26.
bertil born
linda kinberg
anna momcilovic
|
Lägst priser i Uppsala
I Vertex undersökning visade sig Uppsala ha de studentvänligaste priserna. "Stallet" är Uppsalas nyligen helrenoverade anläggning för studentidrott som invigdes i våras.
- Vi är väldigt glada att vi kunnat göra den här satsningen på "Stallet", särskilt med tanke på vår begränsade ekonomi och den hårda konkurrensen här i stan, säger Claes-Göran Swahn, direktör för Studenthälsan i Uppsala.
Uppsalas studentidrott har en årlig omsättning på 8,5 miljoner. Detta ska jämföras med iksu:s omsättning på omkring 25 miljoner.
- Visst vore det roligt om vi kunde bli lika stora som iksu, men det finns inga ekonomiska eller praktiska möjligheter till det, säger Claes-Göran Swahn.
|
|
|
|
|
