- Sveriges Förenade Studentkårer, SFS, domineras i dag av små och medelstora högskolor. I diskussionerna med dem ger vi mer än vi får. Det här är ett sätt för de stora kårerna att hålla kontakt och få inflytande, upplyser Patrik Larsson, kårordförande i Umeå.
Regeringen har uttalat en vilja att satsa mer på de små och
medelstora högskolorna. Denna satsning får inte hota den "väl
fungerande akademiska miljön" som råder på
universiteten, framhåller universitetskårerna som menar att
fortsatta satsningar på de existerande universiteten behövs.
Umeå och Linköping nämns särskilt. Man understryker
att kompetenta lärare utbildas på universiteten och att satsningar
på universiteten därför också kommer högskolorna
tillgodo.
De samarbetande studentkårerna i Stockholm, Umeå, Uppsala och
Filosofiska Fakulteternas kår i Göteborg har tillsammans 90 000
medlemmar som enligt Universitetetskårerna dignar under sina studieskulder.
Man kräver därför att bidragsdelen skall höjas till
50 procent. Enligt en undersökning som CSN och SACO gjort visar att
de ökande kostnaderna till största delen "finansieras"
av att färre studenter kommer behöva skriva av sina skulder vid
pensioneringen. Man vill också att en del av skulden skall skrivas
av vid avlagd examen och att studenter skall få tjäna mer pengar
under studietiden utan att studielånen sänks.
Slutligen föreslår man också att studieskulderna inte skall
skrivas upp under studietiden. Det nya pensionssystemet kommer att missgynna
studenter som genom långa utbildningar inte kommer att få maximalt
antal tjänsteår. Man kräver därför att alla heltidsstudenter
skall få schablonpoäng som motsvarar genomsnittsinkomsten för
jämnåriga heltidsarbetande.
Charlotta Jernström
Tillbaka till
Vertex artiklar