Ska JAG rätta min tenta?

Hon köper två bananer och bänkar sig i tentasalen. Men den här gången handlar det inte bara om att svara på frågorna: Helena Vuorio och hennes kursare ska också få rätta dem själva.
- Jag tror att det kan bli mer rättvist än en vanlig tenta. Man vet ju själv hur man har tänkt, så det är inte lönt att försöka tjata till sig poäng, säger Helena. Helena Vuorio går femte terminen på p-programmet, där det sedan ett år tillbaka pågår ett försök med studenträttande tentor. Idén kom från fyra lärare vid pedagogiska instistutionen, som såg studenträttningen som ett sätt att minska lärarnas arbetsbelastning och förbättra studenternas inlärning Under sin 15-poängskurs vid pedagogen har Helena och hennes kursare redan provat några varianter. Till den första tentan fick de ha med en fusklapp, som också den betygsattes. Andra gången skulle de rätta varandras forskningsplaner. Nu återstår en fempoängstenta och den här gången ska de få rätta sina egna svar. Helena är rädd att hon läst på för lite och undrar också hur hon ska orka med både skrivande och rättning på samma dag. Men själva rättningen oroar henne inte.
- Det var värre förra gången, då man skulle bedöma en annan person, tycker hon. När alla skrivit färdigt lägger lärarna, Tomas Grysell och Bengt Grensjö, fram en rättningsmall med bedömningskriterier för var och en av de sex essäfrågorna. Studenternas uppgift blir nu att analysera sina svar och fundera på vad de gjort rätt och fel.
- På en vanlig tenta är man bara intresserad av hur många poäng man får, men här tvingas man gå igenom felsvaren och på så vis lär man sig mer och djupare, konstaterar Tomas Grysell. Trots rättningsmallen tycker han att studenterna har stora möjligheter att påverka rättningen.
- Visst styr mallen, men vi för en dialog med studenterna och ger utrymme för flera tolkningar. Upplever man några kriterier som knepiga så tar vi bort dem, säger Tomas Grysell. Den här gången blir det emellertid ingen större diskussion. Helena har inga problem med poängsättningen och när läraren någon vecka senare gjort sin rättning skiljer bara en poäng. Efteråt tycker Helena att det var "en bra erfarenhet", men vill inte göra om det.
- Det var jobbigt att sitta så länge och jag ser ingen mening med det. I samband med rättningen fanns ingen möjlighet till diskussion och det är ju den som är viktig. Vi ska träffas längre fram, men då har man ju släppt det här för länge sedan. Överlag är annars studenterna positiva, både på p-programmet och på läkarprogrammet, där studenterna sedan flera år rättar en tenta i obstetrik och gynekologi. Enligt utvärderingarna tycker en majoritet att de lär sig mer än vid vanliga tentor och får bättre och snabbare feedback. Det finns emellertid också några som tycker det är obehagligt att poängsätta sig själv. Tack vare studenträttningen har lärarna i obstetrik och gynekologi kunnat halvera den tid som ägnas åt rättning och istället lägga mer krut på undervisningen. På pedagogen har man än så länge inte gjort någon tidsbesparing.
- Men på sikt är det möjligt att vi kan överlåta rättningen helt på studenterna, funderar Tomas Grysell.

anne grönlund
foto: vincent arvidsson