Suddig och vag tidsplan för åtgärder

Studentkåren antog för drygt ett år sedan en miljöpolicy där man fastlade kårens miljömål och hur man skall arbeta för att uppnå dessa.
Policyn talar vidlyftigt om att studentkåren skall fungera som en förebild och trycka på universitetets anställda så att miljötänkandet även blir naturligt för lärare, anställda och studenter.
Dit är det emellertid fortfarande en god bit kvar.

Policyn omfattar hela universitetet, men handlingarna sträcker sig bara till kårens egna lokaler vilket, gör att miljöprogrammet känns ofullständigt. Tidsplanen som ställts upp är vag och preciserar inte när de olika åtgärderna skall vara genomförda, det är upp till de inblandades goda vilja.

Studentkåren är en stor konsument av papper. Allt papper man köper in är miljömärkt med Svanen och det finns lådor för pappersinsamling i varje kontor. Vid kopiering använder man påfyllningsbara tonerkassetter och försöker i den mån det är möjligt även kopiera på båda sidor av papperen.
Det är något som däremot universitet sällan gör, trots påpekanden från kåren. Man har bytt ut den gamla, uttjänta lysrörsarmaturen i kårhuset och ersatt dessa med energisnålare högfrekvensrör. Det var en investering på 200 000 kr som gjordes.
- Det var ändå dags att byta ut de gamla, berättar kårens administratör Lars-Göran Bokeskog.
Lysrören ligger dock kvar i en hög utanför kårens lokaler.

Corona står för en stor del av avfallet som kåren producerar. Man har ingen sopsortering, eftersom man inte har plats varken inne i lokalerna eller ute på lastkajen där soporna ställs.
Containern ute på lastkajen blir snabbt full av avfall från Corona och kåren. När den fyllts till bredden ställs sopsäckarna utanför.
Det skapar ofta problem eftersom skator och andra fåglar hackar hål på säckarna och sprider avfallet ut över området. Man kan bara ana vad hälsovårdsmyndigheterna skulle tycka, om de visste.
En varmkompost köptes i slutet på vårteminen -95 för att slänga matrester och mjukpapper i. Den står fortfarande helt oanvänd eftersom det visade sig att den endast klarar av att svälja några deciliter avfall per dag.
Corona producerar betydligt mer än så och avfallet slängs osorterat i svarta plastsäckar.

Corona är ändå ett stort steg före Partenas fik vad gäller miljötänkande. De har betydligt fler engångprodukter och onödiga förpackningar i sitt sortiment.
I kårens miljöpolicy står bl a att man i den mån det är ekonomiskt försvarbart skall köpa kravmärkt kött och grönsaker. Miljöpolicyn antogs i november 1994. Kåren har fortfarande inte sett över sina leverantörer och undersökt om inköpen till Corona kan förbättras, men man planerar att någon gång i framtiden att undersöka de leverantörer man har och se vilka möjligheter som finns till förbättringar.

Umeås nordliga läge gör att det inte alltid finns så många alternativ att välja på.
- Det finns bara två ställen att välja på i Umeå för att köpa in grönsaker, berättar Christopher.
Kåren har ännu inte informerat de studentrepresentanter som sitter i olika styrelser varken om de miljömål eller miljöprogram som kåren har. Representanterna har heller inte fått någon utbildning i miljöfrågor. Om de inte ens känner till kårens miljömål, blir det svårt för dem att driva dessa frågor för kårens räkning.
Den 5 december håller kåren håller en utbildningsdag för engagerade. En person från Miljö- och hälsoskydd kommer då att informera om den miljööversyn man gjort på Campus.
Det är dock ännu osäkert om det finns tid till att ta kårens miljöprogram och gå in på miljöarbetet. En viktig förutsättning är att studentrepresentanterna deltar i utbildningsdagen för att informationen skall nå ut överhuvudtaget.

I den grupp som förhandlar med Partena om förnyat kontrakt med universitetet finns studentrepresentaner med.
Nina Björby som har hand om en del av studentkårens miljöfrågor berättar: - Jag vill ha in miljökrav i det kontrakt som kommer att tecknas.
Studentrepresentanterna sitter dock inte med i själva förhandlingarna och har ingen makt att ställa direkta krav på Partena.

Kåren leasar en miljöbil för egen räkning sedan i höstas som kan drivas med etanol eller bensin. Eftersom det närmaste stället att tanka bilen är Örnsköldsvik, har bilen hittills endast körts på 95-oktanig blyfri bensin.
Det är meningen att en etanolpump skall installeras i Umeå under november, men i skrivande stund är inget klart.
- Vår bil är ändå den miljövänligaste i Umeå, även när den körs på bensin, menar Lars-Göran Bokeskog.
Kårbilen används för att frakta runt varor och byråkrater och ofta är man många när man ska någonstans.
I kårens miljöprogram står att kårbilen endast skall användas då det är befogat och att kåren skall hålla med busskort för de anställda när de behöver ta sig någonstans.
Enligt kårens administratör Lars-Göran Bokeskog fanns busskort tillgängliga en kortare tid efter det att miljöpolicyn antagits. Det visade sig dock att endast någon enstaka anställd utnyttjade dem.

Någon vecka efter det att Vertex gjort intervjuerna uppe på kåren har det krupit in busskort i bokningspärmen för kårbilen.
Dessutom har man under personalkonferensen i Hemavan i mitten av november, för första gången diskuterat miljöpolicyn med personalen.
Det kan tyckas något anmärkningsvärt att det har tagit ett helt år innan personalen på kåren alls informerats om miljöprogrammet. Skall Umeå universitet vara ett miljöuniversitet även utanför reklambroschyrernas glättade papper, måste man även agera som ett sådant.
Studentkåren har en viktig roll att spela som påtryckare, såväl genom handlingar som i ord.

Anna-Karin Johansson Studentreporter