Du blir stark som en oxe, pigg som en mört och bättre i dina studier.
Undermedlet heter - motion.
En färsk studie som gjorts vid Umeå universitet visar att studenter som tidigare varit helt inaktiva, får betydligt bättre studieresultat sedan de börjat träna under handledning.
Det finns de som delar sitt liv mellan IKSU och UB. Sedan finns det de som endast hänger sig fast vid läsplatserna på UB och pressar i sig kunskap.
Konstateras kan att de senare rent vetenskapligt egentligen gör fel.
Flera oberoende tester med exempelvis arbetslösa, gymnasieelever, studenter och idrottsmän visar att fysisk träning inte bara tränar kroppens muskler, utan även förbättrar studieresultat och inlärningsförmåga.
Orsak okänd
- Vid tester som gjorts innan och efter löpning, syns det att inlärningsförmågan ökat direkt efter träningen. Även förmågan att växla mellan bildligt och verbalt tänkande ökar, konstaterar Karin Henriksson-Larsén, docent vid idrottsmedicin i Umeå.
Men vad detta beror på är osäkert.
Det forskarna vet är att minst 40 minuters träning ökar produktionen av endorfiner i kroppen. Dessa fungerar som kroppens eget lilla narkotikapreparat och medverkar till att ge en allmänt positiv livsinställning. Man kan till och med uppleva en typ av euforikänsla, allmänt kallad runner¹s high.
- Man ser det speciellt på långdistanslöpare som springer länge, säger Karin Henriksson-Larsén.
Om endorfinerna också medverkar till att inlärningsförmågan ökar är osäkert, men konstateras kan att de på sikt bidrar till minskad stress och färre depressioner. Dessutom leder motionen rent allmänt till bättre ork.
- Och sådant påverkar ju också studieresultat.
Sedan 1994 arbetar Boo Svartbo, doktorand vid institutionen för socialmedicin i Umeå, och docent Michael Sjöström, institutionen för idrott och hälsa i Örebro, med en stor undersökning av just fysisk aktivitet kontra studieprestation. Studieobjekt var från början drygt 500 studenter vid Umeå universitet som precis påbörjat sitt andra läsår.
Bättre studieresultat
90 procent av studenterna tränade minst en gång i veckan, och de lyckades också bättre med sina studier än de som var inaktiva.
- Ju mer aktiva de var deso bättre studiepoäng fick de, konstaterar Michael Sjöström.
Allra bäst i studierna klarade sig de som tränar 3-4 gånger per vecka.
Nästa steg i undersökningen blev att rikta in sig på de inaktiva. En grupp slumpmässigt utvalda inaktiva studenter delades på två. Ena hälften inledde fysisk aktivitet under handledning. Den andra hälften var fortsatt inaktiv.
- Gruppen som fick handledning höjde sig med flera poäng i genomsnitt, säger Michael Sjöström.
De två forskarna ser två möjligheter till höjningen. Dels kan det handla om att, som redan nämnts, den kroppsliga aktiviteten kanske gör vår hjärna mer effektiv.
Social stimulans
Men det kan även bero på ökad social stimulans, menar de.
Det senare skulle till exempel kunna bekräftas av att de som det gick allra bäst för - i första delen av undersökningen - var de tjejer som körde gympa på IKSU. Det vill säga; de tränade under organiserad form, med handledning, och i grupp.
- Men här vet vi för lite för att kunna yttra oss.
Det kan därför även bli en tredje del i undersökningen. Svartbo och Sjöström skulle vilja titta på om till exempel en samtalsgrupp under handledning ger liknande effekter för studieresultatet.
Camilla Andersson
Foto: Annette Zachrisson.
Det här var sista delen i artikelserien om pluggets fysiologi. Tidigare artiklar i Vertex nr 7, 8 och 9/96
Tillbaka till
Vertex artiklar