Materialet i Carl Théens och Erik Holgéns D-uppsats om mobiltelefoner anses så åtråvärt att rapporten måste sekretessbeläggas.
- Det strider mot den princip vi har att allt ska vara öppet, men det kan ske vid undantagsfall, säger universitetets jurist Jill Falk.
Uppsatsen, som blev färdig i november, är en undersökning av den svenska mobiltelefonmarknaden och har gjorts på uppdrag av Ericsson.
- Vi har tittat på den svenska slutanvändarmarknaden av mobiltelefoner, berättar Carl Théen.
Via SIFO har killarna skickat ut 1952 enkäter till ett representativt urval personer för att bland annat undersöka deras behov av mobiltelefoner och vilja att betala för varan.
Avtal om tystnad
Ericsson har sett dessa uppgifter som så viktiga att de inte får komma ut till konkurrenter. Redan från början av arbetet, i våras, fick Carl Théen och Erik Holgén därför skriva på ett avtal om att inte yppa något för utomstående om det resultat som skulle komma.
- Då visste vi inte att universitetet egentligen ser väldigt restriktivt på detta med sekretessen.
Själva resultatet är inte direkt revolutionerande, konstaterar Carl Théen, även om det finns ett och annat guldkorn. Men det som gör materialet så viktigt är dess omfattning. Ericsson vill givetvis inte bespara exempelvis värsta konkurrenten Nokia jobbet att göra en egen undersökning.
- Företagen i dag dammsuger universitetens arkiv för att få tag på uppsatser som de kan ha nytta av, säger Carl Théen.
Från början ville inte Ericsson ens att uppsatsen skulle tas upp vid seminarium med sidoopponenter. Men där fick företaget ge sig.
- Vi funderade även på att förvränga siffror och ta bort material för att slippa sekretessen, men då hade resultatet blivit helt intetsägande, säger Carl Théen.
Sekretess ett år
Rektor Sigbrit Frankes beslut innebar att uppsatsen nu sekretessbeläggs i arkivet under ett år. Detta strider ju mot universitetets principer om öppenhet. Men eftersom sekretessen endast kommer att gälla ett år menar rektor att Ericssons krav kan godkännas. Dessutom inkom ansökan om sekretess så sent att det var svårt att säga nej. I så fall hade killarnas nedlagda arbete varit förgäves.
Universitetets jurist Jill Falk säger att liknande ärenden kommer upp ungefär en en gång varje, eller vartannat, år. Det gäller då uteslutande uppdragsuppsatser. Efter vad hon kan påminna sig har det hänt en gång de senaste åren att rektor sagt nej.
- Företaget fick tänka om, och när de ställdes inför faktum så var det inte några problem. Jag har för mig att uppsatsen kunde genomföras som det var tänkt, säger Jill Falk.
Camilla Andersson
Foto: Vincent Arvidsson
Tillbaka till
Vertex artiklar