Regeringen är redo att vidta sanktioner för att fler kvinnliga professorer ska nyrekryteras. Och Gunilla Alm, jämställdhetshandläggare vid Umeå universitet, vill nyansera idén om den akademiska karriären. Hennes vision är ett förändrat arbetsliv och en förändrad arbetssituation.

Regeringens mål är att andelen kvinnliga professorer skall öka från 10 procent idag till 25 procent år 2008. Om inte målet uppfylls kan regeringen använda sig av bestraffningar i form av indragna medel.

Eventuellt kommer också medel att reserveras inom forskning och forskarutbildning. Dessa kan i så fall komma att användas endast till att nyanställa professorer av underrepresenterat kön.

Förtur till kvinnor
Umeå universitets styrelse har tagit beslut om att man ska kunna använda förtur vid utnämningar av kvinnliga professorer enligt den nya befordringsgången. Gunilla Alm anser att universitetsledningen måste ta ställning till om positiv särbehandling ska användas vid tillsättningar. Den möjligheten påtalas också i regeringens proposition 96/97:141.

Vid positiv särbehandling tas hänsyn till tillräcklig kompetens och kön medan man vid kvotering har vikt ett antal platser för ena könet. Kvotering har aldrig diskuterats när det gäller kvinnliga professurer vid Umeå universitet.

Anna Spångéus, forskarstudent vid institutionen för medicin, tror att man måste acceptera att fler män än kvinnor blir professorer. Hon tror inte att kvinnor är beredda att offra lika mycket av sitt privatliv som män.

Förebilder viktiga
- Kvinnan måste föda barnet och då är hon borta från karriären några år och det är under de mest produktiva åren. Å andra sidan är det viktigt att få in kvinnliga förebilder för att kvinnor ska våga ta steget och satsa inom forskningen.

Det forskarsamhälle som vi har idag är uppbyggt av män, och Anna Spångéus ser en risk i att männen därför har lättare att ta sig fram i systemet.

- Det är fler män än kvinnor som sitter på de högre tjänsterna inom universitet och högskolor idag och de har lättare att välja in nya män än kvinnor. Har man två jämbördiga kandidater till en högre forskartjänst kan det därför vara befogat att ge kvinnan tjänsten, menar hon.

Bara ett liv
Hon kan tänka sig en akademisk karriär men är undrar över hur man får tiden att räcka till.

- Vill man bli professor måste man arbeta extremt hårt och offra stora delar av familjelivet och det vet jag inte om jag är villig att satsa. Jag har ju bara ett liv.

Gunilla Alms vision är ett förändrat arbetsliv och en förändrad arbetsorganisation där högre tjänster inom universitetet och högskolor skulle lämpa sig bättre för kvinnor.

- Att inneha en högre tjänst borde inte behöva innebära att man arbetar dygnet runt och inte har någon tid för familj och barn.

Under 1997 lade Umeå universitet ner cirka en miljon kronor på arbetet med jämställdhet. Pengarna gick bland annat till lön till jämställdhetshandläggare och fakulteternas jämställdhetsföreträdare, seminarieserier, utbildningar, konferenser och nätverksträffar.

Steg för steg...

1870: Kvinnor får rätt att ta studenten som privatister.
1873: Kvinnor tillåts att ta akademisk examen.
1883: Första kvinnan disputerar.
1889: Första kvinnliga professorn.
1921: Första kvinnan i riksdagen.
1975: Första kvinnliga professorn i juridik.
1980: Äktamakesprövning för studiemedel avskaffas.
1984: Jämställdhetsavtal inom den statliga sektorn.
1992: Jämställdhetslag (fr o m 1 jan).

En akademisk fråga. Anna Spångéus,
doktorand vid institutionen för medicin,
är en av många kvinnor som funderar över
om en akademisk karriär är värd priset -
extremt hårt jobb och lite tid för familjeliv.