Inte ens om han blev erbjuden presidentposten i USA skulle nobelpristagaren Stanley Prusiner överväga tanken att lägga forskningen åt sidan.

- Det finns ingenting i livet som är så berikande och roligt som att forska, sa han efter sin föreläsning i ett fullsatt Aula Nordica.

Föreläsningen vid Umeå universitet var en av dem som Stanley Prusiner höll under sin turné i Sverige, som arrangerades av Svenska Läkaresällskapet. Läkaresällskapets ordförande, Ragnar Norrby, som tidigare har varit professor vid infektionskliniken i Umeå, introducerade föreläsaren med orden:

- Stanley Prusiner har gjort en av de största medicinska upptäckterna under detta århundrade.

Under föreläsningen gav nobelpristagaren en beskrivning av vad prioner är och hur upptäckten av dem gick till.

Det revolutionerande med Stanley Prusiners forskningsresultat är att han har funnit ett ämne som man tidigare inte trodde kunde smitta. Alla tidigare kända smittämnen, till exempel virus och bakterier, har arvsmassa och egen ämnesomsättning, vilket ger dem förmåga att föröka sig i nervvävnad hos människor och djur.

Prioner, däremot, är proteiner och saknar arvsmassa men har ändå förmåga att sprida smitta. Tidigare har man trott att detta var omöjligt och än idag finns vissa forskare som är skeptiska till Prusiners uppfattning att prioner förstör nervceller i hjärnan och får den att likna en ihålig tvättsvamp.

Sjukdomar som människan får till följd av prioner kallas kuru (som endast har drabbat kannibaler), Creutzfeld Jacobs sjukdom och Gerstmann-Sträussler-Scheinkers syndrom. Även djur kan få prionsjukdomar. Vanligast är scrapie som drabbar får. På senare år har flera fall av galna ko- sjukan uppmärksammats. Sjukdomarna går idag inte att bota och leder till döden. Stanley Prusiner hoppas att upptäckten av prioner och forskningen kring dem leder till att verksamma läkemedel kan tas fram.

Efter föreläsningens korta glimtar från en 30-årig forskningsverksamhet berättade nobelpristagaren med ett underfundigt leende på läpparna att han inte alltid varit så fascinerad av kunskap:

- Jag var länge en medelmåttig elev. Det var först på gymnasiet som jag började intressera mig för skolarbetet.

Några forskardrömmar hade han definitivt inte som barn.

- Nej, min barndom var ljus och lycklig. Jag lekte och levde i nuet och funderade faktiskt inte särskilt mycket på framtiden, säger han.

Intresset för forskning växte gradvis fram under medicinarutbildningen. 1965 tillbringade han ett roligt och lärorikt halvår vid Wallenbergerinstitutet i Stockholm.

- Då väcktes mitt intresse för forskning på riktigt, säger han.

Nervsystemets funktion intresserade honom tidigt. När han senare träffade en patient som led av Creutzfeld Jacobs sjukdom kom han in på den bana som så småningom skulle leda till nobelpriset.

Något enkelt recept på hur man blir en framgångsrik forskare kan den prisbelönta professorn inte ge.

- Men det är viktigt att arbeta hårt och att omge sig med rätt personer som är kunniga och villiga att dela med sig av sin kunskap, säger Stanley Prusiner.

Han ser fram emot att den massmediala uppmärksamheten kring hans person ska lugna ner sig. Då ska han helhjärtat ägna sig åt det vetenskapliga sökandet igen.

Namn: Stanley B Prusiner.
Ålder: 55 år.
Bor: I San Fransisco.
Aktuell: Nobelpristagare i medicin.
Gillar: Forskning och te.
Ogillar: Kaffe, tål inte ens lukten.

A hard working man. Några enkla recept
på hur man blir en framgångsrik forskare
har inte Stanley Prusiner. ­ Men det är
viktigt att arbeta hårt och omge sig med
rätt personer, säger han.