Nästan varannan umeåstudent tycker inte
att studentkåren fyller någon större funktion.

Men i motsats till
kårpolitikerna tycks
studenterna inte tro att
problemen sitter i
organisationen.

Bara tre av tio studenter
vill ha fakultetskårer,
enligt Vertex enkät.

Studenternas förhållande till kåren har varit en kärnpunkt i den debatt om kårens organisation som pågått sedan i höstas.

Företrädare för sektioner och partier har talat om "allmänt missnöje" och ett "stort avstånd" mellan kårstyrelse och studenter. Det var ett av huvudargumenten när "hälsostudenterna" på läkar, -tandläkar- och vårdutbildningarna ansökte om att få bilda egen kår och när teknologer och naturvetare offentliggjorde sina utbrytarplaner.

Med samma resonemang har sedan det ena kårpartiet efter det andra ställt sig bakom tanken på fakultetskårer.

Kåren är osynlig
Att kårens värde ifrågasätts märks också i Vertex enkät. Bara 9 procent av studenterna klassar studentkåren som mycket viktig. Hela 46 procent ­ fler kvinnor än män ­ tycker att kåren inte fyller någon större funktion. Många framhåller att de aldrig kommer i kontakt med kåren, att kåren är "osynlig".

"Den borde vara viktig. Den borde bevaka mina intressen, men jag är osäker på om den gör det", säger en man på läkarlinjen.

Majoritet för enad kår
Problemen tycks emellertid inte sitta i organisationen, av enkätsvaren att döma. Flertalet studenter vill även fortsättningsvis ha en enad kår. Bara 30 procent är för fakultetskårer.

Inte heller bland läkare, tandläkare, teknologer och naturvetare finns någon majoritet för fakultetskårer. Andelen positiva är här emellertid större än bland övriga studenter: 38 procent är för fakultetskårer mot 24 procent av studenterna på humfak, samfak och lärarutbildningarna.

De kvinnliga studenterna är i högre grad än männen för en gemensam kår: bara en fjärdedel av dem vill ha fakultetskårer.

"Paraply" och val viktigt
De studenter som är för fakultetskårer tycker samtidigt att det ska finnas ett paraplyorgan som sköter gemensamma angelägenheter.

I debatten om fakultetskårer har vissa kårpolitiker talat om möjligheten att organisera studentinflytandet på annat sätt än genom val ­ till exempel i form av stormöten på fakulteterna. Tanken får inget större stöd bland studenterna. Även om få röstar i kårvalet, tycker de allra flesta att det är mycket eller ganska viktigt att valet hålls. 33 procent av kvinnorna och 20 procent av männen kan dock tänka sig att ersätta val med stormöten.

Ändra valsystemet
"Det är bra med något nytt, något som engagerar", tycker en student i zoologi, men de flesta är kritiska och pekar bland annat på praktiska problem.

Däremot kan många tänka sig att ändra valsystemet. 51 procent av männen och 47 procent av kvinnorna skulle vilja rösta på personer istället för partier. Andra är skeptiska: "Man känner inte så många till namnet", konstaterar en systemvetare.

Mer till studiesocialt
När studenterna får värdera kårens verksamhet i kronor och ören uppger 64 procent att de vill betala mer för utbildningsbevakningen. Ännu fler ­ 71 procent ­ vill satsa mer på studiesociala frågor. I snitt kan studenterna tänka sig att betala 25 respektive 16 kronor per termin till utbildningbevakning och studiesocialt, mot dagens 13 respektive 8 kronor. Men många gör förbehåll och säger att de skulle kunna betala mer, om de "fick ut något av pengarna".

Viss ökning till Vertex
För Vertex vill de flesta även i fortsättningen betala 20 kronor per termin. 26 procent kan tänka sig att betala mer för tidningen, som innehåller "aktuella, bra saker". 15 procent vill betala mindre, däribland en blivande lärare som tycker att "Vertex passar sopkorgen".

Tre av tio studenter vill sänka eller helt ta bort avgiften till Humlan. Ungefär lika många vill ge Humlan mer än dagens 6 kronor per termin. "De gör i alla fall något bra", kommenterar en manlig dataingenjör.

Majoriteten av studenterna kan tänka sig att betala tre kronor eller mer för studentradion, Mick 102 ­ samtidigt som många påpekar att de aldrig lyssnat på den.

Anne Grönlund