|
|
|
[an error occurred while processing this directive]
- vecka 35
Tyck till direkt
Nätspecial
Nyheter
Kort om
Kultur
Å tredje sidan
|
|
|
|
Foto:Vincent Arvidsson
Tidspress. Universitetslärarnas arbetsbörda är större i dag än för fem år sedan, visar Vertex enkät.
Stressade, trötta och nära gränsen till utbrändhet.
Stressade, trötta och nära gränsen till utbrändhet. Universitetslärarna får en alltmer pressad sitution,
till följd av den ekonomiska åtstramningen. Det framgår av Vertex enkät till institutionerna.
Enkäten har gått ut till samtliga 39 prefekter - institutionschefer - på humanistisk, samhällsvetenskaplig och teknisk-naturvetenskaplig fakultet samt på lärarutbildningen. Av de 36 som svarat anser alla - med ett par undantag - att lärarnas undervisningsbörda har ökat, jämfört med för fem år sedan.
Ökad press på lärarna
Bakgrunden är den allt kärvare ekonomin, som kommer sig av att ersättningen per student under många år har legat konstant, medan löner och andra kostnader stigit.
Detta har på flera sätt ökat pressen på lärarna. Vissa prefekter konstaterar att de inte längre kan låta lärarna ägna tid åt forskning, istället måste allt fler undervisa på heltid. Andra säger att lärarna inte gör fler timmar, men att de ändå får slita hårdare.
Fler och större klasser
En anledning är att studentgrupperna ökat, vilket ger mer jobb med bland annat rättningar. Många institutioner har också skurit ned mängden undervisning på varje kurs. Det innebär att lärarna måste hålla fler olika kurser för få ihop sina timmar.
- Lärarna får ta ansvar för ett större undervisningsinnehåll. Varje lärare måste helt enkelt läsa mycket mera för att hålla sig ā jour, säger Leif Lindberg, pedagogik.
Nya arbetsuppgifter
Några framhåller också att pedagogiken har lagts om mot mer problembaserad inlärning, vilket innebär mer arbete. Andra pekar på att lärarna ålagts nya arbetsuppgifter som schemaläggning, lokalbokning och annan administration.
Karl-Gustaf Löfgren, nationalekonomi, tror emellertid inte att arbetet blivit tyngre. Istället är det lärarna som har blivit äldre och inte längre orkar med heltidsundervisning på 400 så kallade lektorstimmar.
- Fyrahundra timmar per läsår är inte att tänka på för en otränad 55-åring som saknar pedagogiskt intresse, säger Karl-Gustaf Löfgren.
Den ökade arbetsbördan har satt sina spår, att döma av enkätsvaren. Drygt hälften av prefekterna tycker sig märka av stress, trötthet, olust, och utbrändhet i lärarkåren. De talar om ökat missmod, hårdare klimat, mer konflikter och, i några fall, sjukskrivningar.
Risk för sammanbrott
Flera är rädda för att läget ska förvärras:
- Folk arbetar på gränsen av sin förmåga, säger Per-Olof Erixon, svenska och samhällsvetenskapliga ämnen.
- Situationen kan hålla några terminer till, men risken för sammanbrott och utbrändhet ökar hela tiden, säger Bertil Sundqvist, fysik.
- Vi riskerar att köra våra lärare i botten, konstaterar Karl-Arne Gustafsson, tillämpad psykologi.
Prefekterna pekar också på andra problem, som att kursutveckling, vidareutbildning och annat "icke-akut arbete" måste läggas åt sidan och att nya lärare får en "tuffare start" och kan skrämmas bort från yrket.
Ett sätt att komma till rätta med situationen är att minska antalet undervisningstimmar och förändra sättet att undervisa. Mer it-baserad undervisning, färre seminarier och mer självstudier är några av recepten.
- Studenten är vår sista outnyttjade pedagogiska resurs, konstaterar Sten Höglund, sociologi.
"Nedre gränsen nådd"
Många har emellertid redan bantat undervisningen. På institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen har undervisningen på några år minskat från tolv till åtta timmar per poäng. På institutionen för litteraturvetenskap får studenterna bara 5-6 timmars undervisning i veckan.
- Den nedre gränsen för acceptabel undervisningstäthet är nådd, konstaterar prefekt Kjell-Arne Brändström.
Fotnot: Medicinsk och odontologisk fakultet omfattas inte av enkäten.
anne grönlund
|
12 timmars obetald övertid i veckan
Lärarna vid landets universitet och högskolor arbetar i snitt 52 timmar i veckan, utan övertidsersättning. En majoritet arbetar dessutom övertid på helgerna 3-4 gånger i månaden. Det visar en undersökning från Sveriges universitetslärarförbund, sulf.
En anledning till den höga belastningen är enligt sulf att lärartätheten minskat. I Umeå ökade antalet studenter med 29 procent mellan läsåren 93/94 och 96/97, medan lärarna bara blev 10 procent fler.
Långtidssjukskrivningarna bland personalen vid Umeå universitet ökade kraftigt under fjolåret. Samtidigt har lärarnas andel av de långtidssjukskrivna ökat, från omkring 10 procent 1991 till 33 procent 1998. Långtidssjukskrivningarna är ändå förhållandevis få: i oktober ifjol hade 76 av de cirka 3 500 anställda gått sjukskrivna i mer än en månad
|
|
|
|
|
