Vertex loggotyp - Klicka så kommer du till första sidan nr 2 / 99 Administrativ meny

[an error occurred while processing this directive] - vecka 36

Tyck till direkt
Läsa insändare
Skriva insändare
Nätspecial
 Bara på e-post
 Lyssna på tre studenter
 Så röstade vi
Nyheter
Slöjdlärare kritiska
till kvällsavgift
i verkstad
Stressade, trötta
och nära gränsen
till utbrändhet
Studenter protesterar mot nedskärningarna
Lärare kan
bytas ut efter
kursutvärderingar
"Studenter har
ofta rätt i sak
i sin kritik"
Kort om
Volleyboll
premiärsport
på Corona
Studentradio
över hela världen
Få studenter
motionerade
Ingen vill snöröja
kort gångväg
Pristävling för systemvetare
Teknologer
får mentorer
Studenttidning
går i graven
Elitfriidrottare
till universitetet
Forskarutbildning
får bistert betyg
Bokhandel och lunchrum på gång
Kultur
Stanna upp
och skrik
Sundsvall värdig
Popstad 1999
Noveller som
biter sig fast
Cowboyhatten
ska vara stor
Å tredje sidan
Fräls oss
ifrån frispel
Studenter protesterar
mot nedskärningarna

- Vi studenter måste sluta att vara så nöjda och tacksamma. Vi har rätt att få en utbildning med kvalitet. Det är ju vår framtida försörjning det handlar om. Det säger Helena Vuorio, som tillsammans med några kursare på p-programmet har dragit igång en protestaktion mot nedskärningarna.

Det var i höstas, på en föreläsning vid pedagogiska institutionen, som Helena Vuorio och hennes kursare fick upp ögonen för nedskärningarna. Lärarna bad dem att dra ner på e-postande och besök och förklarade att tiden inte räckte till. Med siffror och diagram visade de hur resurserna hade krympt. Det blev en aha-upplevelse för studenterna.
- Som student vet man ju inte vilken undervisning studenterna fick året innan. Man har inget att jämföra med och därför reagerar man inte, konstaterar Helena Vuorio.

Smärtgränsen nådd
Att studenterna inte reagerat kan också bero på att det inte i första hand är de som har drabbats.
- Lärarna har försökt ha samma upplägg trots att resurserna minskat. Vi har jobbat gratis och prioriterat undervisning framför forskning. På så vis har vi kunnat upprätthålla kvaliteten, men på bekostnad av enskilda lärare, säger Peter Nilsson, lärare på pedagogiska institutionen. Nu är emellertid smärtgränsen nådd, menar Peter Nilsson.
- Hittills har vi inte dragit ned på antalet undervisningstimmar, men nu sitter vi och reviderar kursplanerna. Om något år kommer nog studenterna att märka skillnad.

Kostnader har ökat
Anledningen till den kärva ekonomin är att den "prislapp" som staten betalar för varje student har varit oförändrad sedan 1993, då systemet infördes, samtidigt som kostnaderna har stigit. På samhällsvetenskaplig fakultet i Umeå - dit p-programmet hör - beräknar man att resurserna till grundutbildningen har minskat med 20 procent mellan 1993 och 1998. Innan året är slut tror man att siffran ska stiga till 25 procent.

Bara tomma ord?
Helena Vuorio ser framför sig ett scenario där undervisningen bygger på massföreläsningar och undrar hur det går ihop med utfästelserna i universitetets utvecklingsprogram.
- Man talar om att satsa på kvalitet och utveckla nya pedagogiska metoder, som problembaserad inlärning. Men det kräver resurser och frågan är om man kan hålla vad man lovar, säger Helena Vuorio. Hon är rädd att en försämrad utbildningskvalitet ska påverka hennes möjligheter att få jobb när hon går ut om ett och ett halvt år.
- Men jag tänker också på de studenter som kommer efter oss. De måste ju få samma kvalitet för de pengar och den tid som de satsar.

Uppvakta ministern
Helena Vourio och några kursare jobbar nu med att samla in fakta om nedskärningarna. De har tagit kontakt med andra klasser på p-programmet och med Umeå studentkår, men hur protesterna konkret ska läggas upp är ännu inte klart.
- Jag tror inte att dagens studenter ställer upp på demonstrationer, men en namninsamling vore nog bra. Och så ska vi försöka få uppvakta utbildningsministern när han kommer hit i vår. Men det viktigaste är att få studenterna själva att börjar diskutera de här frågorna, säger Helena Vuorio. Opinion kan hjälpa Jonas Höög, programansvarig för p-programmet, tycker att studenternas initiativ är bra.
- Det har skett uppvaktningar tidigare, men argumenten har hela tiden avfärdats, trots att de framförts av rektorer och andra höga personer. Jag tror att det enda som hjälper är en opinion bland studenterna, säger Jonas Höög.

anne grönlund

Mindre resurser

1993 räckte det med 28 studenter för att få en A-kurs på samhällsvetenskaplig fakultet att gå runt. 1998 krävdes 34 studenter. Fakultetens budgetsekreterare tror att siffran kommer att stiga ytterligare under 1999, till följd av löneökningar och ett kommande arbetstidsavtal för lärarna. I praktiken har institutionerna oftast tagit in "extra" studenter på A-kurserna, för att finansiera de dyra C- och D-kurserna. Men möjligheten att göra sådana "vinster" har minskat drastiskt, i takt med att resurserna urholkats.
Annons
Annons
Annons
Annons
Mera Vertex
i din e-post !
Info
Din e-postadress:



© Copyright 2000 Allt material tillhör Vertex
Kontakta Vertex:
vertex.red@us.umu.se
Vertex hemsidor uppdateras
varje månad. Ge oss kritik !