|
|
|
[an error occurred while processing this directive]
- vecka 33
Tyck till direkt
Nätspecial
Nyheter
Kort om
Kultur
Å tredje sidan
|
|
|
|
Foto:Vincent Arvidsson
Birgitta Eriksson, lärare vid biologisk grundutbildning,
tycker att kursutvärderingarna oftast är väldigt seriösa.
"Studenter har ofta rätt
i sak i sin kritik"
Gärna kritik, men den ska vara saklig. Bäst är om studenten och läraren kan diskutera problemen öga mot öga.
Det är några synpunkter som kommer fram när Vertex talar med lärare om kritik och personangrepp i kursutvärderingar.
Kursutvärderingarna håller på att bli ett allvarligt arbetsmiljöproblem för lärarna. Det är budskapet i det brev som damp ner på Vertex redaktion efter förra numrets artikel om hur studenter som kritiserat en lärare i en kursutvärdering, spårats upp och frågats ut av institutionen.
Brevet är skrivet av några anonyma lärare, som tycker sig märka en tilltagande "omognad" bland studenterna. Det blir allt vanligare att studenter använder kursutvärderingar till att "anonymt spy galla, oförskämdheter, personangrepp", hävdar lärarna, som talar om "trakasserier och avancerad mobbing".
"Studenterna har ofta rätt"
Är då detta ett växande problem?
När Vertex visar brevet för fyra lärare med många års erfarenhet av undervisning är det ingen som riktigt känner igen sig.
- Utvärderingarna görs väldigt seriöst. Visst kan studenter ha kritik mot en föreläsare, men den framförs på ett vänligt sätt och ofta har de rätt i sak, säger Birgitta Eriksson, lärare på biologisk grundutbildning.
Också de andra - nationalekonomen Curt Löfgren, statsvetaren Cindy Kite och sociologen Nea Mellberg - tycker att osakliga påhopp hör till undantagen.
Kränkande för läraren
Ändå är det allvarligt för den som drabbas:
- Kritiken får gärna vara hård, men den måste motiveras. Intetsägande påhopp är kränkande och för en ung och osäker lärare kan det vara förödande, säger Nea Mellberg.
Hon tycker att studenterna alltför ofta ser sig som "domare" med uppgift att betygsätta läraren, istället för att bedöma kursupplägget i stort.
- Men det beror också på hur kursvärderingarna ser ut. Institutionerna måste se till att lärarna får mer tid till att jobba med utvärderingar och till att ge studenterna feedback.
Alla fyra tycker att det finns en poäng med att kursutvärderingar är anonyma, eftersom läraren har makten över betygen. Men Birgitta Eriksson ser också en annan sida av saken:
- En lärare som får allvarlig kritik måste få veta från vem den kommer och vad den går ut på. Då borde den kritiska studenten kunna möta läraren öga mot öga.
Nea Mellberg är inne på samma spår:
- Jag tycker att man ska se studenten som medaktör i sitt eget lärande. Då är det nödvändigt med en rak och öppen kommunikation.
Regelbundna träffar i "råd"
Muntliga kursutvärderingar kan vara ett sätt att få till stånd en dialog. På a-kursen i nationalekonomi har man till exempel skapat ett "förtroenderåd", där lärare och studenter träffas regelbundet under kursens gång.
- Men det fungerar bäst när kursen är någorlunda bra. Är man mycket kritisk mot lärarens insats är det inte så lätt att säga det, konstaterar Curt Löfgren.
Det största problemet med kursutvärderingar är, enligt lärarna, att få studenterna att fylla i dem.
- En del verkar inte tro att det är någon idé, men utvärderingarna är viktiga för oss, särskilt nu när grupperna blir större och den personliga kontakten minskar, säger Cindy Kite.
När grupperna växer och resurserna krymper ökar pressen på både lärare och studenter. Det kan också öka risken för konfrontation:
- När seminarieverksamheten skärs ned minskar studenternas möjlighet att diskutera och nå en djupare förståelse. Om man inte förstår ökar förstås frustrationen och då blir det lätt läraren som får sitta emellan, säger Nea Mellberg.
anne grönlund
|
|
|
|
