Syftet med att ge ut en tidning är att den ska läsas. Först då börjar det bli någon substans i tjusiga målsättningar som att informera, roa och kritiskt granska. Man kan givetvis också ge ut en tidning för att man vill vara häftig och få coola kompisar. Eller för att tjäna pengar, eller för att man inte kan annat och vägrar omskola redaktionen till tv-kockar i nyhetsmorgon. Men det är, som det heter i vetenskapliga sammanhang, irrelevant. Har tidningen inga läsare så står man där, övergiven av kompisarna och med torrkokad surströmming i kastrullen.
Det känns därför betryggande att veta att Vertex har läsare. Som gillar sin studenttidning. Och att det nu är vetenskapligt bevisat.
En läsarundersökning som genomfördes i slutet av förra året visar bland mycket annat att 99 procent av de studenter som pluggat 5-6 terminer har läst Vertex. Det är nästan så att man baxnar. Samtidigt undrar man vad den där sista procentenheten sysslade med under tiden.
De mest lästa avdelningarna är, i tur och ordning, nyhetsblocket, kultur- och nöjesartiklar, samt personporträtt. Minst lästa är artiklar om kårpolitik.
Som helhet gillas tidningen skarpt av läsarna. Bland Vertex klart dominerande läsargrupp, studenter i åldern 18-25 år, får tidningen betyget “bra“ eller “mycket bra“ av två tredjedelar av de studenter som svarat på enkäten. Totalt, alla ålderskategorier inräknade, ger 56 procent tidningen detta fina betyg.
Så skulle man fortsätta med en strid ström av fakta, exempelvis att nästan en tredjedel läser mer än fem artiklar i ett “normalt nummer“. Att var tionde student plöjer rubbet. Att 68 procent tycker att formatet är “bra“ eller “mycket bra“. Och att över 70 procent anser att priset för Vertex - 32,50 kronor per år via kåravgiften - är lagom eller till och med för lågt.
Det finns en hel uppsjö goa siffror att banka ner.
Dock. Å andra sidan. Alla vet att ska man ljuga, så ska man göra det med statistik. Det är, enligt vissa skolor, detta den är till för. För det finns ju alltid en annan sida av myntet. Trovärdigheten kräver alltså att vi vänder på det. Och på baksidan finner vi att 14 procent av dem som svarat på enkäten uppger att de inte läser en enda artikel i ett “normalt“ nummer.
De som gjort läsarundersökningen - tre studenter vid institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet - kallar ändå Vertex “en populär studenttidning med många läsare“. Den beskrivningen vore det korkat att protestera mot. Likafullt måste målsättningen ställas högre än att ha “många“ läsare.
Vid högre studier är medlemskap i en studentkår som bekant obligatoriskt. Vare sig man vill eller inte måste alltså kåravgiften betalas. Via denna finansierar studenterna i Umeå studentkår och ntk bland annat även den del av Vertex som inte går runt på annonsintäkter.
Just detta, att prenumerationen inte är frivillig, gör att tidningen - av anständighetsskäl - måste sikta på att tillfredsställa så många som möjligt. Helst alla som hjälper till att betala den.
Att den målsättningen är omöjlig att uppnå i praktiken är en annan femma av mer akademiskt intresse, som det heter i sportsammanhang. Vertex vill inte vara bra. Vertex vill vinna vm alla dagar intill tidens ände.
Därför kommer vi att noga ge akt på alla synpunkter som framkommit i läsarundersökningen, inte minst i de öppna frågorna, som i skrivande stund inte är slutgiltigt analyserade.
Men du kan också bidra till att göra tidningen bättre. Tipsa om nyheter, skicka in insändare, kritisera och skäll.
Berömma behöver du inte. Det har ju läsarmajoriteten redan gjort.
bertil janson
Fakta: 476 studenter i läsarundersökning
Läsarundersökningen genomfördes i november 2000 av tre studenter vid jmg, institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.
791 enkäter skickades med post till slumpmässigt utvalda studenter inskrivna vid Umeå studentkår och Umeå naturvetar- och teknologkår. 476 studenter svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 62 procent, i dessa sammanhang en hög siffra.
91,4 procent har läst Vertex. Nyinskrivna studenter är de som i högst omfattning uppger att de inte läst Vertex. Orsakerna kan vara flyttning, tillfällig adress etc. Bland studenter som studerat mer än två terminer uppger 94 procent att de läst Vertex.
Tidningen är populärast i åldersgruppen 18-25 år, där 65,7 procent ger tidningen betyget “bra“ eller “mycket bra“. I åldersgruppen över 36 år ger 36 procent tidningen detta betyg.
De flesta, 35 procent, läser 2-5 artiklar i ett nummer av Vertex. 21 procent läser 5-10 artiklar, 20 procent 1-2 artiklar, 14 procent läser ingen artikel och 9 procent “allt“. Tendensen är tydlig: ju fler terminer man studerat, desto fler artiklar tar man del av.
Vertex utges sedan sommaren 2000 av handelsbolaget Kårmedia Umeå, ägt av Umeå studentkår och Umeå naturvetar- och teknologkår. Upplagan är på ca 18 500 ex. Samtliga medlemmar i ägarkårerna får tidningen, som även kan prenumereras av utomstående.
Läsarundersökningen kan laddas ner som pdf här.
