Full fräs i pulkbacken
Så var det dags igen. För fjärde året i följd arrangerades en pulktävling för alla oss som vägrar att bli äldre. För vissa gick det undan. Andra hade betydligt större problem... Humöret gick inte att ta miste på. Skrik, hejarramsor och overaller skvallrade redan på långt håll om stämningen. Platsen var Bräntberget och det var dags för årets pulkrace. Tidigare under dagen hade solen, på en azurblå himmel, hälsat årets första vårvinterdag varmt välkommen. Det fanns, trots allt, hopp om en varmare tid. Tyvärr tog samma sol strax innan start klivet in i ett moln och försvann. Men det ändrade ingenting för kälkentusiasterna. Vid det laget hade segerhungern och innehållet i glasen redan gjort sitt. Här skulle åkas pulka. Pulka och pulka förresten. Det handlade mer om farkoster, ekipage av skilda slag, än om de traditionella åkdonen av skålformad hårdplast som vi alla minns så väl. På ändan i pisten I startfältet denna lördagseftermiddag syntes allt från jättelika madrasser till små vikingaskepp med besättningsmän, sköldar och segel. En favorit bestod	Aaaaaaaaaaaaaah. Heavens Devils släppte på rejält. foto: Vincent Arvidsson Fyraårig tradition Tävlingen arrangerades för fjärde året i rad av studenter på teknisk fysik. Lagen består av en till fem deltagare och man kan vinna i tre olika klasser: snyggast, snabbast och bäst. Årets vinnare blev Heavens Devils (snyggast), Torshammare (snabbast) och Gullpulkan (bäst).

av en vanlig pinnstol, visserligen utan ben men med säkerhetsbälte, på en slalomskida. Stefan Holmgren satt vid spakarna: - Jag har lutat stolen bakåt med hjälp av klossar för att jag inte ska glida ur. Bakre klossen passar perfekt i skidbindningen. Sen är det bara att köra. Och för somliga gick det fort. Mycket fort. För andra däremot gick det sämre. Vissa ekipage färdades med knapp styrfart. Friktion kallas det visst. Stefan Holmgren och hans stol kraschade i andra åket. Så kan det gå. Johan Nilsson

1997-03-20