Å 3:e sidan 

Missnöjet ökar med antalet terminer vid universitetet. Det är en av de tendenser man kan utläsa ur Vertex enkät om vad studenterna tycker om sin utbildning vid Umeå universitet, som vi skriver mer om på annan plats i tidningen.

Missnöjet med den egna institutionen ökar från 12 procent bland förstaårsstudenterna till 32 procent bland dem som går andra eller tredje året. De som är missbelåtna påtalar bland annat att kursutvärderingar försvinner och att inga förbättringar sker trots flera års kritik.

Att missnöjet tilltar med antalet terminer är ett gott tecken ­ likaväl som ett dåligt. Gott, eftersom en välvillig bedömare skulle kunna tolka det som att det kritiska tänkandet det talas om i högskoleförordningen verkligen inpräntats under tiden vid universitetet.

Ett dåligt tecken är det eftersom denna kritiska blick ju rimligen borde riktas åt andra håll än mot undervisningen. I den bästa av världar stod pedagogiken över all kritik.

Det gör den inte bland de 92 studenter som besvarat Vertex enkät.

Var femte student ger en tvåa i betyg till de lärare de hade under höstterminen 1997. Även om snittbetygen på lärarnas pedagogiska kompetens är hyftsade finns skräckexemplen uppenbarligen kvar bakom katedern. Eller hur ska man annars tolka matematikstudenten som säger sig vilja springa ifrån föreläsningarna ibland?

Högskoleverkets undersökning Studenterna i Sverige rymmer också några intressanta kommentarer av de drygt 2 000 studenter som besvarat enkäten.

En 43-årig biologi- och geovetarstudent någonstans i Sverige anser exempelvis att utbildningen är gammelmodig. "Nästan alla kurser hittills har gått ut på att lära sig till tentorna", menar hon. "Jag trodde tidigare att man på universitetet kunde mycket om hur inlärning går till. Men sådan kunskap har man ej tagit till sig."

En 30-årig gymnasielärarstudent vill se mer av bildning och förståelse och mindre av korvstoppning inför tentorna.

Allt detta är synpunkter man hört många gånger förut. Så roligast vore ju att slippa rapa upp dem en gång till. Men man ska ju inte ha roligt alla gånger, som flagellanten sade när han gisslade sin rygg.

Nåväl, trevligare är det givetvis att umestudenterna sätter så höga betyg på sina lärares ämneskunskaper. För om och när den pedagogiska kompetensen kommer upp i samma nivå kan det börja hända grejer.

Som att matematikstudenten i exemplet ovan känner en obetvinglig drift att springa till sin föreläsning istället för från.

Då kan man börja tala om ett stort steg för de högre studierna.

Bertil Janson