Urholkade anslag och allt större studentgrupper har fått många att oroa sig för kvaliteten i universitetsutbildningen.

Men umeåstudenterna är nöjda, att döma av Vertex enkät. De tycker sig få tillräckligt med undervisning och ger sina lärare höga betyg.

De senaste åren har lärarna vid Umeå universitet fått en allt stressigare tillvaro, med fler och fler studenter på sin lott. Färre lektioner och större undervisningsgrupper är andra effekter av urholkade anslag och ökade studentintag, vilket Vertex berättat om i höstas. På många institutioner tycker man sig gå mot en "smärtgräns" vad gäller besparingar.

Också lärarnas kompetens ifrågasätts. Sveriges förenade studentkårer pekar på behovet av pedagogisk utbildning. Rektor Sigbrit Franke tycker att andelen lärare med doktorsexamen är "skrämmande låg" och ser detta som ett hot mot kvaliteten.

Men umeåstudenterna klagar inte. Drygt sex av tio studenter tycker sig ha fått lagom mycket undervisning under höstterminen.

Missnöjet ökar efterhand
32 procent av kvinnorna och 17 av männen tycker att det var för lite undervisning och för mycket självstudier. Missnöjet ökar också med studietiden: bara 14 procent av dem som går första året på universitetet vill ha mer undervisning, mot 32 procent av andraårsstudenterna

Sju av tio studenter är nöjda med fördelningen mellan seminarier och föreläsningar. En fjärdedel av kvinnorna och drygt var tionde man vill ha mer seminarier. "Det är själva vitsen med att läsa med andra människor. Annars kan man lika väl ha självstudier", tycker en blivande psykolog.

Hjälp om man vill
Hälften av studenterna säger sig ha fått individuell hjälp av läraren vid varje lektion eller någon gång i veckan. Tre av tio fick hjälp någon enstaka gång under terminen eller inte alls, men de allra flesta är nöjda och påpekar att de får hjälp om de ber om det.

En fjärdedel tycker inte att de får tillräckligt med hjälp. "Det är för lite lärare. De har för mycket att göra", konstaterar en man som läser informatik.

64 procent tycker att lärarna och institutionen är ganska lyhörda för studenternas synpunkter. Vissa tycker att kursutvärderingarna har lett till förändringar, andra vet inte om det har hänt något, trots många enkäter. "Det finns en ambition att lyssna, men frågan är hur mycket de tar till sig", säger en blivande jurist.

Utvärderingar försvinner
Framför allt är det nybörjarna som tycker att institutionen lyssnar. Bara 12 procent av förstaårsstudenterna är missnöjda ­ mot 32 procent av dem som går andra eller tredje året.

De missnöjda pekar på att kursutvärderingar försvinner, att studenterna blir dåligt bemötta eller att inget hänt trots flera års kritik. En student påpekar att institutionerna "inte behöver vara lyhörda, eftersom studenterna är så tysta".

Lärarna får klart godkänt för sina ämneskunskaper. Somliga föreslår förbättringar ­ mer exempel från verkligheten, fler lektorer och fler föreläsare utifrån ­ och många påpekar att kunskapsnivån varierar mellan olika lärare. Men överlag blir betyget högt: nästan hälften av studenterna sätter en fyra och 29 procent en femma.

Lust att springa ifrån
Sämre tycks det vara med förmågan att lära ut. 18 procent sätter en tvåa, 45 procent en trea och 32 procent en fyra på lärarnas pedagogiska kompetens - nästan ingen ger en femma. Många lärare "lägger fram overheads och mumlar", enligt en blivande ekonom. En matematikstudent säger sig ibland vilja springa ifrån föreläsningarna och en dataingenjör tycker att pedagogisk utbildning borde vara ett krav.

Anne Grönlund

Så tycker vi...om undervisningen Under vinjetten Så tycker vi genomför Vertex telefonenkäter i aktuella frågor. Den här gången har vi frågat hur umeåstudenterna upplevde sin utbildning och sina lärare under hösten 1997. Frågorna ställdes till 100 personer, varav 92 svarade. De tillfrågade är slumpmässigt utvalda ur studentkårens medlemsregister och därmed representativa för Umeås studenter. Eftersom urvalet är litet är dock felmarginalerna ganska stora. Enkätfrågorna finns på: www.vertex.umea.com/enkat