Vertex loggotyp - Klicka så kommer du till första sidan nr 4 / 2001 Administrativ meny

[an error occurred while processing this directive] - vecka 40

Tyck till direkt
Läsa insändare
Skriva insändare
Nätspecial
 Bara på e-post
 Så röstade vi
Nyheter
Rasistiska klistermärken
uppsatta i Humanisthuset
Bidrag täcker renovering av Scharinska
Fyra av tio studenter
stödjer kårobligatorium
Umeålag till final
i Juridik-SM
Kort om
Älvsdrama med
lycklig utgång
Dag med debatt
om humaniora
ntk-ordförande
utses på onsdag
Brännbollsbolag
går i konkurs
Resestipendium
till umestudenter
Kultur
Högspänning som överraskar
Det här är rena rännskitan
Breather är här
för att stanna
Å tredje sidan
JA’ HÅLL DÅ ME’ IGEN JA!
Festprissar
Foto: Mikael Sundberg
Party party. Visst finns studentalkoholismen. Det är Elin Brodin, Elin Gjerswold och Claes Lindblad eniga om. Men själva tycker de sig ha kontroll. Och på fotot är det vatten i glasen.

Studenternas drickande
– en blöt historia

Sista april är dagen då många knäcker sin första öl eller tar sin första bläcka. Vertex har granskat tidigare alkoholundersökningar, pratat med studenter och experter, samt vänt på ölglasen för att se vad som finns på botten av flaskan. Studentalkoholismen – visst finns den.

Utan att behöva göra någon djärv analys går det att bekräfta; studenter dricker mer än andra. Det framgår av både tidigare undersökningar och intervjuer. Elin Brodin, 25, Claes Lindblad, 23, och Elin Gjerswold, 23, huserar på Nationernas Hus och är med jämna mellanrum ute i svängen. Alla tre är eniga om svaret på huruvida “studentalkoholism“ finns eller inte. “Ja“, “solklart“ och “självklart“ blir svaren.
– Men man behöver inte vara alkoholist bara för att man dricker för mycket som student. Det är faktiskt en sjukdom, säger Elin Brodin, som inte tycker man ska använda begreppet hur som helst.

Alkoholism finns i alla samhällsgrupper, så om man med uttrycket studentalkoholism menar studenter som är alkoholister existerar det självklart. Lika självklart är det inte att dra en gräns mellan “normalt“ eller “socialt accepterat“ alkoholintag och alkoholproblem. Allt är inte svart eller vitt. Om man vet med sig att man befinner sig i gråzonen borde man kanske prova en vit månad.
– Jag jobbar på Nationernas Hus och ser då många som har problem. Vissa personer sitter lugnt och sippar på sin sjätte whisky när man själv skulle kräla på golvet. Det är inte så bra att ha Jim Beam som kompis, säger Elin Gjerswold.
Elin Brodin håller med:
– Det finns de som står i baren hela kvällen, och det tycker jag är lite skrämmande. Det är en annan sak om man är ute för att ha kul med sina kompisar, tycker hon.

Anser ni själva ha något problem med alkohol?
– Jag har inget alkoholproblem, men visst anser jag att jag dricker för mycket, säger Claes Lindblad. Efter studierna kommer det bli en tomhet, då kommer jag nog att sakna studentlivet.
– Jag har inga problem, men ibland kan jag känna att jag dricker för mycket och då tar jag det lugnt ett tag och inbillar mig att kroppen mår bättre, förklarar Elin Brodin.
Ni tänker alltså på konsekvenserna av ert drickandet?
– Jag tänker ofta på det, säger Elin Gjerswold.
– Ja, man behöver ju alla hjärnceller, men så tänker man att alla andra som studerar svårare saker super lika hårt och klarar ändå av det. Man bortförklarar sitt drickande med att alla andra dricker, säger Elin Brodin.

Undersökningar redovisade i boken Full, Fattig, Fet från 1995, som bland annat systembolaget ligger bakom, visade att medelstudenten i Uppsala och Stockholm drack motsvarande 36 respektive 34 cl starksprit varje vecka. Ej studerande i åldern 19–29 drack motsvarande 31 cl.
– Alkoholen förenklar det sociala livet. Det är accepterat att vi studenter dricker som vi gör, det hör till, säger Elin Gjerswold.

Studentlivet inbjuder till många festligheter. Man behöver inte motivera att man dricker, utan istället om man inte dricker. Att vara nykterist måste därför vara svårt, speciellt på nollningsfester, tror Elin Brodin. Claes Lindblad menar att man kan gå ut nykter, men att det inte är lika roligt då.
– Det är nog mest en vanesak att ha kul nykter, och den vanan har inte jag, säger han.

Sett ur ett längre tidsperspektiv kan tio starköl i veckan leda till ganska stora ekonomiska hål. Räknar man på 20 kr per öl så blir det 10 400 kronor på ett år.
– De alkoholrelaterade utgifterna är stora. Planerar man en billig fest med en pava vin från bolaget råkar man köpa nylonstrumpor, nya kläder och skor samtidigt, säger Elin Gjerswold.
– Och taxi, hamburgare på kvällen och bakismat på det…, säger Elin Brodin. Jag gör ingen budget, men om jag skulle göra det skulle jag säkert bli skrämd över hur mycket pengar det går till alkohol. Tidigare funderade jag på att göra eget vin, det borde man tjäna mycket pengar på.
– Jojo, tjäna pengar, ler Elin Gjerswold.

mikael sundberg

Sant och falskt om alkohol

Impotens som konsekvens
– ingen skrämselpropaganda

Annons
Annons
Annons
Annons
Mera Vertex
i din e-post !
Info
Din e-postadress:



© Copyright 2000 Allt material tillhör Vertex
Kontakta Vertex:
vertex.red@us.umu.se
Vertex hemsidor uppdateras
varje månad. Ge oss kritik !