Umeå vill satsa mer på distansutbildningar
Fler kurser utanför campus. Det är innebörden i ett policybeslut som universitetsstyrelsen tog i fjol. Klassiska distansutbildningar ska också finnas kvar. Men Ingemar Ericson, planeringschef vid Umeå universitet, ser ett problem: ­ Det är lägre genomströmning på dem än på vanliga campuskurser. Vissa går distanskurser för att få in en viss kurs i sin examen ­ kanske läser de till och med dubbla kurser. Andra vill helt enkelt vidareutbilda sig. För dem är inte alltid poängen det viktiga. Det ger institutionerna bekymmer, eftersom antalet tenterade poäng påverkar hur mycket pengar de får. Bara en del av pengarna fördelas efter antalet registrerade studenter. ­ Vi har sagt till utbildningsdepartementet att vi vill ha mera betalt för de registrerade studenterna. Det vill säga en annan resursfördelningsmodell, säger Ingemar Ericson. Ovana missbedömer Han tror att en av orsakerna till den lägre genomströmningen på distanskurserna är att många som inte pluggat på länge kan missbedöma vilken arbetsinsats som krävs. Detsamma tror Anita Andersson, studievägledare på Medie- och kommunikationsvetenskap. I höstas antogs 70 studenter till A-nivåns distanskurs, och institutionen	planerade och budgeterade därefter. Men idag är antalet studenter på kursen ungefär det halva. ­ Vissa jobbar och kan inte avsätta den tid som krävs. Eller deras arbetsuppgifter kan förändras och ta mer tid i anspråk, säger Anita Andersson. Hon berättar också att hon hört ungdomar från inlandet påpeka att de vill bo kvar där. För dem ­ och för dem som av olika skäl inte kan flytta ­ kan studiecentrum ute i kommunerna vara en stimulans och en möjlighet till fortsatta universitetsstudier. 2 000 platser har begärts För att kunna öka antalet decentraliserade kurser och utbildningar har Umeå universitet hos utbildningsdepartementet begärt ytterligare 2 000 utbildningsplatser. Tanken är att Skellefteå och Örnsköldsvik ska få 700 platser vardera, Lycksele och Umeå 300 vardera. Regeringen har tidigare sagt sig vilja satsa på utbildning. I fjol fördelade man bland annat 80 miljoner kronor till projekt som syftade till att "utveckla användningen av distansmetoder inom utbildningen". Exempelvis fick Universitetsbiblioteket i samarbete med länsbiblioteket 2,5 miljoner för att ge länets distansstuderande bättre biblioteksservice i form av databaser för litteratursökningar, beställning av kurslitteratur, tillgång till internet och e-post och möjligheter till ordbehandling. chatarina w jonsson

1997-04-27