Offensiv tycker att kåren ska engagera sig i samhällsfrågor som arbetslöshet och nedskärningar.

Obstruktion vill ha en affärsmässigt driven kår, som bara ska syssla med det studenterna betalar för.

Så ser de båda ytterpolerna ut i årets kårval. Däremellan finns sju partier som talar mindre om visioner och mer om handfasta vardagsfrågor.

Några stora stridsfrågor tycks inte finnas i årets kårval.

Sektionspartiet samhällsvetarna, kårpartiet humanisterna, umtep och medicin för kåren driver visserligen frågan om fakultetskårer, som orsakat mycket rabalder under vintern. Men motsättningarna har dämpats betydligt.

Accepterar motvilligt
Studentpartiet spiff och fria studenter har aldrig i sak motsatt sig en uppdelning av kåren och socialdemokraterna har motvilligt accepterat utvecklingen. Rättvisepartiet offensiv säger i sitt valmaterial nej till fakultetskårer, men är enligt gruppledaren Andreas Bengtsson flexibla:

- Vi stödde till exempel Corpus, eftersom en majoritet av vårdstudenterna ville ha en egen kår.

Olika recept för delning
Partierna skiljer sig emellertid åt i synen på hur långt och hur snabbt en uppdelning ska gå. Humanisterna vill ge sektionerna mer resurser för att de ska kunna bygga upp sin verksamhet och så småningom bilda egna kårer.

När socialdemokraterna talar om att stärka sektionerna är det snarare ett försök att hålla ihop kåren:

- Det inte är bra med alltför små enheter. En förutsättning för att studenterna ska engagera sig är att kåren har reell makt, säger socialdemokraternas Malin Cederfelt.

Förhandlingsfrågor
Inget parti vill emellertid ha en situation som i Lund, med ett 20-tal kårer. Alla är också överens om att det ska finnas ett samarbetsorgan, som sköter gemensamma verksamheter.

Vilken verksamhet som blir kvar när resurser överförs till fakultetskårer och sektioner är emellertid en öppen fråga. Inget av partierna tycks ha en klar ståndpunkt inför valet - man ser det istället som en fråga för förhandlingar mellan kårerna.

Partier från båda ändar av det politiska spektrat finns representerade i valet.

Å ena sidan obstruktion och fria studenter som vill "slimma" och effektivisera verksamheten och ytterst avskaffa kårobligatoriet.

Å andra sidan offensiv som ser kårpolitiken som ett led i kampen för demokratisk socialism.

Bevaka intressen
Övriga partier talar inte så mycket om visioner. umtep och medicin för kåren ställer upp i valet med specifika syften: att driva på bildandet av en naturvetar- och teknologkår respektive att bevaka Corpus intressen i förhandlingarna med Umeå studentkår.

Andra nöjer sig med smärre förändringar för att förbättra kårens funktionssätt: socialdemokraterna vill skapa "samlingsregeringar" där alla partier sitter med, spiff vill se fler tjänstemän och färre kårbyråkrater och så vidare.

Sprit och datorer
I övrigt handlar valet om sakfrågor av större och mindre dignitet.

Studiefinansieringen tas upp av flera partier, alltifrån spiff, som vill höja fribeloppet, till offensiv som vill införa studielön. Kårpartiet humanisterna, socialdemokraterna och medicin för kåren driver samtidigt frågan om bättre villkor för doktorander. it-satsningar, billigare kurslitteratur, fler utbytesplatser och spriträttigheter på Corona är andra punkter som flera partier har på sitt program.

En ny fråga för i år är kampen mot nazism och rasism som tas upp av humanisterna och offensiv.

Ökat engagemang?
Ett gemensamt bekymmer för alla partier är studenternas svala intresse för kårpolitiken.

Socialdemokraterna och fria studenter tycker att kårpolitikerna måste bli bättre på att informera om vad de gör och röra sig mer ute bland studenterna. Andra tror att bildandet av fakultetskårer i sig kommer att leda till ett ökat engagemang.

- Det kommer också att vara positivt för Umeå studentkår, eftersom man nu tvingas se över sin verksamhet i grunden, säger humanisternas Cecilia Ingemansson.

Text: Anne Grönlund
Enkät: Ulrika Juto
Foto: Patrik Boström & Vincent Arvidsson