Ända fram till 1997 ökade antalet ansökningar till landets universitet. Sedan dess har trenden vänt och i år var antalet ansökningar till program i landet drygt åtta procent färre än förra året.
- Det handlar mer om en slags normalisering, eftersom det tidigare har varit ett mycket högt söktryck, säger Stig Forneng, utredare på högskoleverket.
Överlag är det fortfarande stort söktryck till utbildningar inom information, beteendevetenskap och vård. Till Umeås program fanns i snitt 1,9 sökande per plats. Allra flest sökande per plats hade socionomprogrammet, därefter läkarprogrammet och bibliotekarieprogrammet.
Antalet antagna till program har faktiskt ökat, eftersom Umeå universitet i år erbjuder drygt 380 nya utbildningsplatser. Men antalet antagna till fristående kurser har minskat med cirka 800. I år minskade också antalet ansökningar till kurser med drygt 3 000, jämfört med ifjol.
Totalt har universitetets kurser och program 16 procent färre ansökningar än förra höstterminen. Trots att universitetet haft ett minskat söktryck de senaste åren ökade antalet studerande läsåret 00/01 jämfört med 99/00.
Universitetets planeringschef Ingemar Ericsson ser flera orsaker till det minskade söktrycket. Förutom att arbetsmarknaden ser annorlunda ut, har även demografiska förändringar skett.
- De åldersgrupper som söker till universitetet har blivit mindre och den nya gymnasieskolan har inneburit att färre blir behöriga till universitetet, säger han.
Han befarar att universitetet närmar sig en ansökningsnivå där det blir osäkert om utbildningarna fylls. Teknisk-naturvetenskaplig, humanistisk fakultet och lärarfakulteten har svårt att fylla sina program.
- Fakulteterna har börjat se över hur de kan minska kostnaderna, bland annat på lärarsidan och öka inkomsterna genom att ta in uppdragsutbildningar, säger Ingemar Ericsson.
För att försöka fylla utbildningsplatserna har en del fakulteter tillämpat sommarringning och kontaktat de antagna. Universitetet har också tillsatt en pott på 5,5 miljoner kronor på tre år för att öka rekryteringen. Pengarna ska bland annat användas till ökade kontakter med grundskolan, att nå nya grupper och att bättre ta hand om de studenter som redan läser.

erika grehn