Tina Bergfors börjar i höst femte terminen på juristprogrammet. Under de två senaste åren har hon tagit fullt studiemedel och även arbetat lite extra som konsult. Hon bor i en trea öst på stan med sonen Emil, 3,5 år. Hittills har Tina inte klarat sig på sitt studiemedel. Det rör sig om ett underskott på ungefär tusen kronor i månaden.
- Inträffar en oförutsedd händelse eller ifall man vill kunna äta ute ibland eller köra bil räcker inte studiemedlet. Mina föräldrar har alltid ställt upp för mig, men visst skulle jag klara mig om jag var mer sparsam, säger hon.

Bra med höjt fribelopp
Tina tycker att det nya studiemedelssystemet, som infördes 1 juli, innebär mycket positivt, bland annat att man höjt fribeloppet.
- Det överraskade mig hur mycket fribeloppet höjdes. Det är jättebra med de valmöjligheter som det medför studenterna när det uppmuntrar till extraarbete. Om man studerar för att trygga framtiden borde man få njuta av de förmodligen bästa åren av ens liv, tycker Tina.
Andra fördelar tycker hon är att man får behålla studiemedlet vid vård av sjukt barn och att det är pensionsgrundande.
Tina kör bil och har ett relativt dyrt boende, vilket ökar månadsutgifterna.
- Jag tycker det är värt att ha ett dyrt boende. Om jag inte hade haft barn hade jag nog bott kollektivt och inte varit hemma lika mycket, säger Tina.

Slår ihop studieskulderna
Höstterminen 2003 planerar hon att slutföra sina studier. Sedan väntar en ingångslön på 18 500 - 21 000 kronor beroende på om hon arbetar inom offentlig eller privat sektor. Tidigare återbetalades lånen med en procentstats av årsinkomsten och lånet avskrevs vid 65 års ålder. Om man tagit stora lån hann man ofta inte återbetala lånet. Med det nya systemet ska lånet återbetalas på 25 år. Om man vill kan man välja att slå ihop lånen och betala av allt i det nya systemet.
Av en beräknad ingångslön på 19 000 kr kan Tina välja att betala 796 kronor i månaden första året om hon lägger ihop studieskulderna eller 1 227 kronor i månaden om hon väljer att ha sina återbetalningar i båda systemen. Om hon lägger ihop studieskulderna blir återbetalningstiden 25 år.
- Jag kommer ju ändå att få betala av allt, så då kommer jag att välja att betala den mindre summan under min första arbetstid, säger Tina Bergfors.

Väntar många frågor
Rose-Mari Kvist arbetar med återbetalningsärenden på CSN i Umeå. Hon tror att det kommer att bli många förfrågningar om hur man ska göra när man har lån i båda systemen.
- Om man ska lägga över lånet till det nya systemet eller inte beror på vad man prioriterar. Om man är ung och vill ha betala ett lägre årsbelopp kan man lägga över det. Om man hellre vill bli av med sin skuld och den inte är så stor är det bättre att ha kvar den i det gamla systemet, säger hon.
Hon tror att de som är äldre kommer att få det tuffast. Om man till exempel har hög skuld i det gamla systemet och är över 50 år, måste man betala ett högt årsbelopp om man lägger över skulden till det nya systemet.

Lägre årsbelopp med nytt lån
De som gått en kort utbildning och har en hög inkomst kan tjäna på att lägga över sitt gamla studielån till nya systemet. De får då betala ett lägre årsbelopp, eftersom detta inte längre baseras på en procentsats av årsinkomsten, utan på på en längre avbetalningstid.
Över huvud taget kan man få ner sitt årsbelopp om man är ung och därmed har 25 år på sig att återbetala lånet.
- Förut tänkte man ofta inte på att det faktiskt är ett lån som ska betalas tillbaka. Nu är det viktigt att tänka innan man lånar. Åldern och hur mycket man lånar blir avgörande för hur återbetalningarna ser ut, säger Rose-Mari Kvist.
Vilket råd vill du ge till studenter som har funderingar kring återbetalningen av gamla och nya lån?
- Gå först in på hemsidan och använd vårt simuleringsprogram för att få grundinformation. Sedan vet man bättre vilka frågor man vill ställa, säger hon.

erika grehn

Fotnot: På www.csn.se kan du själv räkna på dina lån och återbetalningar.

“Lämna in ansökan så fort som möjligt“