Den kursutvärderingspolicy som Umeå studentkår, Umeå naturvetar- och teknologkår och Corpus antagit är mer allmänt hållen än tidigare skrifter om kursutvärderingar. Man har velat ge en heltäckande men inte detaljreglerad syn på hur kursutvärderingar kan och ska användas.
- Det finns skillnader mellan program och fristående kurser och mellan stora och små institutioner. Policyn visar vilka principer som ska gälla, säger Karin Björklund, ordförande i Umeå studentkår.
Hon ser policyn som ett redskap som studenterna och kårerna kan använda för att förbättra kursutvärderingsinstrumentet, som i sig är till för att förbättra utbildningskvaliteten.
Karin Björklund hoppas att policyn ska intressera universitetets lärare och den kommer därför att presenteras i seminarieform i oktober.

Kraftigt försenad idéskrift
Då ska också kvalitetskommitténs idéskrift om kursutvärderingar vara färdig för presentation. Arbetet med den började redan 1999, då det var tänkt att en policyskrift för universitetets räkning skulle tas fram. Bristande resurser har dock gjort att arbetet har fått låg prioritet.
- Det här har dragit ut på tiden för mycket, säger Lisbeth Lundahl som är universitetets kvalitetssamordnare.
Mona Fjellström är adjungerad till kvalitetskommittén och den som nu ansvarar för idéskriften. Hon berättar att hon arbetar med den hemma, på sin fritid, och hade önskat att skriften inte dröjt så länge.
- Det är inte alls bra att det har tagit så lång tid, säger hon.

“Studenterna en tillgång“
Karin Björklund tycker att det i och för sig är förståeligt att saker och ting tar tid, men att universitetet i det här fallet inte satsat tillräckligt utan stirrar sig blint på annat.
- Det är väldigt mycket snack om söktryck och rekrytering, säger hon och tillägger att det bästa sättet att locka studenter till Umeå universitet är att erbjuda bra utbildningar.
- Man önskar att studenternas åsikter sågs som en tillgång i kvalitetsarbetet.
Ansvaret för att genomföra kursutvärderingar ligger på institutionerna.
- Jag tror att de flesta är medvetna om sitt ansvar - och att man jobbar med det.
Mona Fjellström tycker att det utöver universitetets grundläggande föreskrifter om kursutvärderingar - som i stort sett säger att de ska genomföras och följas upp i samarbete med studenterna - inte behövs fler regler utan istället kunskap om hur man gör.

Anonymitet ett kårkrav
I studentkårernas policy finns däremot ytterligare krav, till exempel att man ska kunna fylla i en kursutvärdering anonymt om man så önskar.
Att kursutvärderingar är viktiga är alla överens om, men Karin Björklund säger att de inte genomförs på alla kurser trots att kravet funnits med i universitetets regelsamling sedan 1996. Hon tycker att dialogen mellan studenter och lärare är nyckeln till utveckling av utbildningskvaliteten. Kursutvärderingar är ett medel för dialog, att införa kursråd ett annat.
- Jag vet inte om en policy för kursråd också behövs, men vi kommer att jobba för att de införs på alla institutioner. Kursråd är ultimata verktyg, säger Karin Björklund.

jonas nilsson

En levande dialog
Kursutvärdering enligt kårernas gemensamma policy:

• En levande dialog är en förutsättning för väl fungerande kursutvärderingar. Dialogen kan med fördel föras i kurs-, ämnes- eller programråd.
• Långa kurser ska utvärderas i mindre delar.
• Återkopplingsmoment ska vara schemalagt. Studenterna ska informeras om resultat av kursutvärderingarna och om vilka åtgärder som vidtagits med anledning av dem.
• Sammanställningar av tidigare kursutvärderingar ska finnas lätt tillgängliga.
• Kursutvärderingar ska kunna vara anonyma.