|
|
|
[an error occurred while processing this directive]
- vecka 48
Tyck till direkt
Nätspecial
Nyheter
Kort om
Kultur
Å tredje sidan
|
|
|
|
EMU: mycket mer än ekonomi
EMU-debatten sätter den ideologiska kompassen ur spel. På ja-sidan trängs vänsterdebattörer som Johan Ehrenberg och Anders Ehnmark med Svenskt Näringsliv. Nyliberala Frihetsfronten och KPML(r) hör till nej-anhängarna. Det är svårt att rösta efter partitillhörighet eftersom riksdagspartierna är kluvna i frågan. Expertisen är ovanligt försiktig. Inte ens nationalekonomerna verkar övertygade.
Den 14 september är vi alltså utlämnade till vårt eget omdöme. Och ett antal ja- och nejskrifter, allt från böcker till pamfletter, varav ett litet urval granskas och betygssätts här nedan. Litteraturen är billig och lätt att finna på Internet. Där finns fördjupningar av resonemang som nämns här nedan, samt många andra viktiga synpunkter som du behöver för att välja rätt i EMU-valet.
Ja-sidan domineras av socialdemokraterna samt av Svenskt Näringslivs kampanjorganisation "Sverige i Europa". De sistnämnda har publicerat mest material för ja-sidan. Deras politiska argumentation kretsar kring vilken roll Sverige vill spela i Europ: Vill vi vara "ute i kylan" eller "en del av gemenskapen"?
Nej-kampanjen har hittills undanhållit sig ja-kampanjens suggestiva bildspråk. Men det är tydligt att båda sidor anser de politiska argumenten vara lika viktiga som de ekonomiska. Den socialdemokratiska ja-kampanjen och vissa debattörer på vänsterkanten försöker framställa EU som en "motvikt till usa" och "ett hinder för valutaspekulanter". Samtidigt är tendensen inom EU att efterlikna usa:s federalism... Argumentet att Sverige riskerar att bli utsatt för valutaspekulation om vi står utanför EMU är dock rimligt. Nej-anhängarna tenderar att överskatta de stabiliserande effekterna av handeln med kronan.
Ett centralt argument från ja- sidans ekonomer är att EMU bidrar till ökad handel och därigenom högre tillväxt. De ekonomiska resurser som då skulle frigöras kompenserar för riskerna med att ge upp den flytande växelkursen och den nationella räntesättningen. Men andra ekonomer ifrågasätter sådana positiva handelsprognoser. Och just nu har Sverige bättre tillväxt, lägre arbetslöshet och bättre offentliga finanser än de flesta EMU-länder. Därför är det säkrast att avvakta med ett inträde, menar EMU-skeptikerna.
De positiva effekterna av valutaunionen kan dock med stor sannolikhet väntas på det mikroekonomiska planet: Kostnader för valutaväxling och terminssäkringar upphör för de företag och privatpersoner som gör affärer med euro-området. De mikroekonomiska effekterna är konkreta och lätta att beräkna, men mycket små.
Undersökningar visar att de svenska företagen förhåller sig ganska neutrala till EMU, så organisationen Svenskt Näringslivs engagemang för ett ja till euron är inte självklart. Troligtvis är motiven i högre grad politiska än ekonomiska. Genom att förflytta mer makt till EU kan den svenska socialdemokratins politiska dominans brytas. Om kronan överges, kommer ekonomiska skillnader mellan valutaområdets olika regioner inte att kunna pareras av en flytande växelkurs. Konjunktursvängningarna måste då bekämpas med hjälp av finanspolitiska instrument som skatter och bidrag; trubbiga vapen som kan få konsekvenser för välfärden.
Det faktum att ecb sätter en generell ränta för hela EMU-området kan dock lika gärna leda till att Sverige för en mer expansiv finanspolitik med höga löneökningar utan att bestraffas med räntehöjningar. Ja-anhängaren Johan Ehrenberg hoppas på en sådan utveckling. Nej-anhängare anser dock att det skulle skada landets konkurrenskraft och därigenom skapa arbetslöshet.
Vissa påstår att EMU-frågan är för komplex och teknisk för att avgöras genom en folkomröstning. Men eftersom beslutet om EMU kommer att få långtgående politiska konsekvenser är det viktigt att alla intressen representeras. För att rösta rätt krävs en bedömning av hur den ekonomiska utvecklingen, sysselsättningen, välfärden och det politiska inflytandet - i Sverige och i EU - kommer att påverkas av valutasamarbetet. ?nnu viktigare är att betrakta dessa prognoser i skenet av våra intressen och ideal. EMU är ju inte främst ett ekonomiskt, utan ett politiskt projekt.
För den engagerade väljaren som tar del av båda sidors argument kan folkomröstningen därför bli ett sällsynt bra tillfälle att lära sig om ekonomiska och politiska väsentligheter.
jonas olofsson
De bästa och sämsta EMU-böckerna
|
|
|
|
