Umeåstudenterna måste nöja sig med ungefär 70 procent av den lön som studenterna från Handelshögskolan i Stockholm har efter examen.
Det visar färsk statistik i Statistiska centralbyråns rapport Vilken högskola är bäst?
Där har man följt studenter som tog examen vid olika universitet och högskolor mellan åren 1985 och 1988. Deras löner 1991-1993 har sedan jämförts.
Umeå i botten
Umeå ligger i botten av listan, som upptar 13 universitet och högskolor. Förutom mindre högskolor Jönköping och Skövde med flera är bara Luleås ekonomutbildning sämre än Umeå vad gäller löneutvecklingen.
Storstadsregionerna har av hävd betydligt högre löneläge än andra områden, bland annat beroende på att efterfrågan av ekonomer där pressar upp lönerna. Det genomgående mönstret är att studenterna väljer att stanna kvar och arbeta inom ²sin² högskoleregion, vilket enligt SCB delvis förklarar de höga inkomsterna för studenter som pluggat på Handelshögskolan i Stockholm och vid Stockholms universitet.
Lägre snittbetyg
En annan förklaring till inkomstskillnaderna kan, enligt SCB, vara att högskolorna undervisat olika studiebegåvade elever.
Handelshögskolan i Stockholm utbildade till exempel elever som haft 4,5 i medelbetyg i gymnasiet.
För umeåstudenterna var medelbetyget 3,7.
Andra faktorer som visade sig förklara delar av variationen var studenternas ålder, kön, nationalitet, samt inom vilken bransch de arbetade.
Då SCB vägde in sådana faktorer minskade de olika högskolornas påverkan på de examinerades inkomster avsevärt.
Handelshögskolan i Stockholm framstod dock som den högskola som haft störst betydelse för studenternas inkomster.
Bertil Janson
Tillbaka till
Vertex artiklar