Svenska studenter mår dåligt

Höjda prestationskrav och överfyllda universitet leder till att studenterna får magproblem och huvudvärk.
Det visar en rundringning till landets tio största universitet och högskolor, gjord av kårtidningen Klaraborgaren vid Högskolan i Karlstad.
Studenthälsan i Umeå har också märkt av ett ökat tryck mot mottagningen.

Vid tre av tio studentmottagningar anser man att de stressrelaterade hälsoproblemen har ökat. Studenterna lider av magbesvär, huvudvärk, trötthet och sömnstörningar.
Stressen beror inte bara på att antalet studenter har ökat.
­ Studenterna är yngre och mindre kapabla att ta vara på sig själva. Det är den fysiskt friskaste, men den psykiskt kanske mest utsatta gruppen. Problemen har ökat, menar kuratorn Charlotte Holmén vid Lunds universitet.

Sjunkande ålder
Även sjuksköterskan vid Linköpings universitet, Ann Crone, pekar på att den sjunkande medelåldern har försämrat studenthälsan.
­ Många av killarna har inte gjort lumpen innan de börjar plugga, utan har precis flyttat hemifrån med allt vad det innebär. De har inte lärt sig att ta ansvar.
Helen Lindstrand, vice ordförande i SFS, Sveriges Förenade Studentkårer, är medveten om problemet. Hon tror att det har ökat i omfattning de sista åren.
­ Läget har blivit värre i och med att antalet studenter har ökat. Ju större högskolan är, desto lättare blir det att man bara bli en i mängden. Det skapar i sin tur psyko-socialt grundade hälsoproblem, konstaterar Helen Lindstrand.
De nuvarande reglerna för högskolor och universitet kan också ha betydelse. Högskolorna får mer pengar ju fler studenter som examineras.

Kraven ökar
­ Prestationskraven ökar när högskolorna ska pressa igenom så många studenter på så kort tid som möjligt. Jag tror att även detta är en orsak till ökade problem, menar Helen Lindstrand.
Många pluggar för att de känner sig tvungna, främst beroende på att det finns dåligt med arbete. Vintern har varit påfrestande för många.
­ Det har varit väldigt vanligt med ångestattacker och djupa depressioner under vintern, säger Marianne Staaf, psykiatriker vid Stockholms universitet.
Bakgrunden till problemen är komplex. Ensamhet är, enligt flera av studentmottagningarna, en av de faktorer som gömmer sig bakom magkatarr och värkande huvuden.
­ Ensamheten blir ett allt större problem. Hemskt många studenter är ofrivilligt ensamma, säger Solveig Lassesson, sjuksköterska vid högskolan i Kristianstad.

Mår sämre och sämre
Även Studenthälsan i Umeå har märkt att trycket på mottagningen ökar.
- Studenterna mår sämre och sämre, säger Lars Fällman, psykolog vid studenthälsan.
Orsakerna är många, tror Lars Fällman.
Dels blir studenterna yngre och yngre. Dels är det dåligt med bostäder i Umeå. Studieplatserna är dessutom så eftertraktade att många måste nöja sig med tredje- eller fjärdehandsvalet.

²För mycket²
Att framtidens arbetsmarknad ser dyster ut gör ju inte saken bättre.
- För många studenter börjar det här bli för mycket, säger Lars Fällman.
Han talar om de tre naturliga svårigheterna med att studera.
För många är det första gången man bor själv och ska klara ett självständigt vuxet liv. För det andra innebär val av utbildning något av ett livsval. Och för det tredje är studietiden också en partnerjakt ­ man förväntas träffa en tjej eller kille att hålla ihop med.
- De här problemen borde vara nog, säger Lars Fällman.
Men idag har de klassiska problemen fått konkurrens av nya.

Text: Jesper Falkheimer
studenttidningen Klaraborgaren

Artikeln kompletterad
av Vertex redaktion