Höjt studiebidrag föreslås

Slutbetänkandet presenterades i juni av utredningskommittén.
Det innebär en radikal förändring av nuvarande studiestödssystem som innehåller en hel del brister, bland annat problemet med att många inte hinner betala tillbaka studielånen innan de fyller 65 år och skulden avskrivs.
Staten beräknas därmed få stå för stora avskrivningskostnader efter år 2020 då allt fler före detta studenter når avskrivningsåldern.
I framtidens studiemedelssystem ska emellertid alla betala tillbaka sina lån, menar studiestödsutredningen.

Mindre skuld
Detta mål ska bland annat nås genom att skuldsättningen minskas, och därför föreslås i betänkandet en höjning av bidragsdelen i studiemedlet.
För studenter vid högskola skulle det innebära en ökning från dagens 27,8 procent i bidrag till 40 procent.
Dessutom vill kommittén minska låneskulden genom att begränsa rätten att få studiestöd på flera områden. (se förslaget i korthet nedan)
Samtidigt med detta föreslås en rad tuffa villkor för återbetalningen av lånet. Skulden ska betalas tillbaka på 25 år och procentsatsen höjs från fyra procent av årsinkomsten till först fem och sedan sex procent.
Mottagandet av själva slutbetänkandet har varit blandat, och familjeekonom Ulla Samuel på Institutet för privatekonomi konstaterar att förslaget har både för- och nackdelar.
­ Det som är bra är att det blir ett bättre samband mellan skuldens storlek och den årliga återbetalningen. Och att man gör klart att lånet faktiskt är ett lån som ska betalas tillbaka, säger hon.

Kännbar betalning
Men samtidigt kommer återbetalningen också att bli mer kännbar än i dag.
För en offentliganställd akademiker med låg lön, omkring 14000 kronor, innebär förslaget avbetalningar på som minst drygt 8000 kronor varje år, och som mest mellan 10000 och 12000 kronor varje år.
­ I den mån man i framtiden har möjlighet att klara studierna med endast en liten mängd lån eller inga alls, så är det bra. Problemet är att det är få som har den möjligheten, konstaterar Ulla Samuel.

Svårt räkna ut
Ytterligare nackdelar, som hon ser, är att det i det nya systemet blir svårare än i dag att själv ha koll på hur mycket som ska betalas tillbaka.
Dels kan man få två låneskulder att hålla reda på. Detta eftersom den procent som inte kan betalas innan 35 års ålder läggs som en särskild skuld där det också tillkommer ränta.
Dels räknas återbetalningen ut genom ett så kallat modifierat annuitetslånesystem, en relativt komplicerad uträkning som kan vara svår för många att göra själv.
­ Det finns en formel för uträkningen av den modifierade annuiteten, men den kan få vem som helst att baxna, menar Ulla Samuel.

Beslut nästa år
Än kan emellertid förändringar ske i förslaget. Betänkandet är nu ute på remiss, bland annat till Sveriges förenade studentkårer. Den första november ska alla remissvar vara inskickade till utbildningsdepartementet, och under nästa år väntas riksdagen fatta beslut i frågan. Utredningskommittén har föreslagit att de nya reglerna sedan införs från och med första januari 1998.

Camilla Andersson