Kapitalet.se
mikael nyberg
[ordfront]

Gänget bakom tidskriften Clarté är även inom vänstern misskända för att vara obskyrt mossiga marxister. Kanske är det därför som redaktören Mikael Nyberg fortfarande är ett tämligen okänt namn i den svenska politiska debatten.
Förhoppningsvis kommer hans nya bok, Kapitalet.se, att förändra den bilden. Det är något så ovanligt som en stridsskrift på över fyrahundra sidor, där Nyberg agerar åklagare, domare och bödel. På de åtalades bänk sitter den internationella näringslivseliten, den uppgivna eurovänstern och dess svenska apologeter. Nybergs mission är att avliva myterna om "det postindustriella paradiset", där folkhemskapitalismen ersatts av "informella sektorer" och "socialt företagande". Den nya ekonomin och grumligt tal om livslångt lärande lyfts upp i ljuset och sågas på klassiskt marxistiskt manér: utsugningen fortsätter i nya former, menar Nyberg. Till och med det postmoderna konstetablissemanget får sig en frimodig släng av sleven.
Kapitalet.se är essäistiskt skriven, uppdelad i korta kapitel. Det kristallklara språket är besjälat av klassperspektiv, vilket löper som en röd tråd genom resonemangen, utan att fastna i idylliseringar och arbetarromantik. Boken innehåller en riklig portion satirteckningar signerade Robert Nyberg, Mikaels bror. Men boken har också sina brister. Vissa kapitel hade kunnat tas bort för att göra den mer läsvänlig. Nybergs avfärdande av ekologism, queerteori och it-gurun Manuel Castells kommer dessutom garanterat göra honom impopulär hos stora delar av den nya vänstern.
Men Mikael Nyberg är ingen opportunist. Och han ger inga svar på hur demokratin ska räddas ur monopolkapitalets grepp. Med ett patos som Johan Ehrenberg och en notapparat som Noam Chomsky har han dock författat en bok som svårligen kan nonchaleras.
Själv undrar jag när de svenska vänsterdebattörerna ska ta efter sina amerikanska kamrater, och skissera ordentliga alternativ till hyperkapitalismen. Det är ju först då som debatten blir verkligt intressant.

jonas olofsson