Studielånet

Studenten, låntagaren, har svårt att förutse de ekonomiska konsekvenserna av sina studielån eftersom det är inkomstens storlek, inte lånets, som avgör återbetalningstakten.
Dagens system uppmuntrar heller inte till sparsamhet eftersom många studenter kalkylerar med att aldrig hinna betala tillbaka sina lån före 65 års ålder då de avskrivs. Genom sin konstruktion blir kostnaden för lånet okänd vilket strider mot all annan form av kreditgivning.


De som satsar på en akademisk utbildning får sammanfattningsvis en mycket stor skuldbörda som de får plikta för under hela sitt yrkesliv.
Sparbanken Sverige och SACO fokuserar på dessa brister i dagens studiemedelssystem i en nyutkommen rapport om studieskulder och återbetalningstider.
Studieskulderna vid en normal akademisk examen hamnar i snitt mellan 150000 och 290000 kronor.
De stora problemen med dagens studiemedelssystem uppstår när lånen skall betalas tillbaka. Enligt dagens regler börjar återbetalningen av studielånen senast ett år efter examen och är fyra procent av sammanräknad inkomst två år tidigare.
Staten får, med dagens räntor, inte in sina utlånade pengar innan låntagaren går i pension och skulden avskrivs. De enskilda individerna har ett lån de aldrig blir av med - en jättelik skuld som också utgör en psykologisk press enligt författarna.
Problemet att man inte hinner betala sina studieskulder före pensionen gäller även yrkesgrupper som anses vara välavlönade - exempelvis jurister och läkare.
Räntan på studielånen är central och även små förändringar i räntenivån får stort genomslag. I dag är studielånsräntan 6,6 procent och för att återbetalningen skall klaras av före pensioneringen skulle den i många fall behöva sjunka till under fem procent.
Skulder att ångra
Rapportförfattarna varnar dock för slutsatser av typen:
- Jag kommer ändå aldrig att hinna betala tillbaka mitt lån så jag lånar så mycket jag kan.
Om exempelvis den ekonomiska utvecklingen i Sverige vänder eller den akademiska löneutvecklingen förbättras kommer många att ångra sin stora skulder.
Författarnas tips är i stället att försöka minimera lånen och förkorta återbetalningstiden. Exempelvis kan man avstå från 1000 kronor i lån varje månad - något som kan ge stor positiv effekt på antalet återbetalningsår. Vad gäller studenters ekonomi konstateras i rapporten att det oftast är boendekostnaden som avgör hur långt pengarna räcker. Att förkorta studierna eller snabba på dem får givetvis också postitiva effekter på lånen
1994 hade 418000 individer lånat 38 miljarder av CSN med dagens system.

Charlotta Jernström
Tillbaka till Vertex artiklar
95-10-01
webmaster@obbit.se