Notiser
7-96
Begåvningar nobbar plugg
Bara hälften av de mest studiebegåvade ungdomarna väljer
att läsa vidare efter gymnasiet. Det visar en doktorsavhandling om
2000 studiebegåvade ungdomar födda 1967.
- Alla barn har inte samma möjlighet att läsa vidare. Deras sociala
bakgrund påverkar deras val, säger pedagogen Margaretha Hammarström
som på fredag lägger fram sin avhandling vid Göteborgs universitet.
1980 fick 9000 trettonåringar göra ett begåvningstest i
skolan. De 2000 bästa plockades ut och följdes upp vart femte
år med en enkät. När dessa 1992 fyllde 25 år började
Hammarström sin sammanställning. Hon fann att knappt hälften
av ungdomarna gått vidare till högskolan.
Orsaken att inte fler av de begåvade 25-åringarna sökt
sig dit är enligt Margaretha Hammarström till exempel bristande
stöd och studietraditioner från hemmet.
Virtuella studier via telenätet
Med hjälp av datorer, modem och modern kommunikationsteknik via telenätet
ska Sveriges första virtuella högskola bli verklighet.
Det hoppas i alla fall Falköpings kommun och Liber Hermods, som vill
ha utbildningsdepartementets välsignelse för projektet.
Idégivarna vill ge nya grupper en chans till högskolestudier.
Datatekniken ska ge kunskapslyft till dem som inte kan flytta, handikappade,
deltidsarbetande och andra som inte passar in i det gängse studiemönstret.
Café Nian öppet igen
Café Nian har öppnat igen efter vårens konkurs. Sortimentet
är något bantat, men luncher, mackor och fika kan inhandlas precis
som förr. Caféet finns på nionde våningen i "Dallas-huset",
det vill säga på Tandläkarhögskolan. Det är öppet
för alla studenter.
Driver det hela gör medicinska och odontologiska föreningarna.
- Det här är en efterlängtad omstart. Fiket är den stora
samlingspunkten för medicinar- och tandläkarstudenter. Och vi
bjuder på stans bästa utsikt, säger Edward Smith, vice ordförande
i Medicinska föreningen.
Fiket är öppet dagtid.
"Kvaliteten är hotad"
- Kvaliteten på utbildningen är hotad. Om inte resurserna till
handledning och forskning ökas kommer studenterna att kunna mindre
och mindre när de lämnar universiteten
Det säger Samuel Engblom, vice ordförande för Sveriges Förenade
Studentkårer, SFS, med anledning av den planerade utbyggnaden av högskolan
i Sverige. Han efterlyser en diskussion om vilken uppgift högskolan
ska ha:
- I dag sker utbyggnaden av universitet och högskolor väldigt
ryckigt. Politikerna måste deklarera vad de vill med den högre
utbildningen på sikt.
Logopedlinje till Umeå
Våren 1997 startar en logopedutbildning i Umeå.
Utbildningen är fyraårig och de utexaminerade logopederna kan
arbeta med både barn och vuxna. Språk- och talstörningar,
dyslexi och stamning är exempel på några av arbetsområdena.
Utbildningen kommer att ha 16 platser.
Socialgrupp ett lyckas bäst...
Socialgrupp ett lyckas bäst på högskoleprovet. Det visar
en undersökning som Sven-Eric Reuterberg, professor vid pedagogiska
institutionen på Göteborgs universitet, har gjort. Skillnaderna
i resultaten från högskoleprovet är avsevärda då
socialgrupp ett, två och tre jämförs.
Dessutom visar det sig att de socialgruppsbaserade skillnaderna är
större bland kvinnor än bland män. Framförallt för
kvinnor i socialgrupp tre går det dåligt på högskoleprovet.
Men Reuterberg vill ännu inte dra slutsatsen att kvinnor i socialgrupp
tre missgynnas av själva provet.
- En förklaring är att väldigt många duktiga tjejer
ur socialgrupp tre inte tänker söka till högskolan och därför
inte gör provet, säger han till DN.
Reuterberg påpekar att det är viktigt att jobba vidare med högskoleprovets
utformning eftersom det kommer att få allt större betydelse vid
antagning till högskolan.
När högskoleprovet infördes var förhoppningen att det
skulle minska den sociala snedrekryteringen till högskolan.
Tillbaka till Vertex artiklar
Senast ändrad 96-09-22/ADRESS>