- Det gäller att vara "lat och smart" i sina studier, anser studenten Peter Lindblom.
Den nya generationen studenter har en annan inställning till studier än den traditionella. Bilden av universitetet som "en ovärderlig kunskapsborg" har bytts ut mot "ett verktyg för poängsamlande" och "en språngbräda mot yrkeslivet". Eller?

Kort och lång, gammal och ung. Studenterna är en inte särskilt homogen massa och det är därför svårt att säga något generellt om studenters motivation.
- Jag tror ändå att man är motiverad som student och inte lat. Man har valt att plugga och vad man vill plugga, säger Linda Kärrman, 24, som läser Juridisk översiktskurs, 10 poäng.
En annan bild av studenten presenteras av Peter Lindblom, 23, som läser samma ämne:
- Som student tror jag att man gör precis vad som behövs för att klara sig. Jag är ambitiös för att hitta en nivå som krävs för just mig. Att vara lat och smart är säkert standard för studenter, säger han.
Det viktiga i det här fallet blir att glida igenom en kurs för att plocka poäng, och i förlängningen lämna universitetet med ett intyg om kunskap. Motivet att studera baserar sig inte på att anskaffa ovärderlig kunskap för egen vinning, utan för att få ett bevis på lärdom.

Detta synsätt är ett problem bland Sveriges universitet och högskolor, anser Anneli Granberg, utbildningsbevakare på humanistiska fakulteten. Hon tycker inte studenterna är lata, men att vissa ser för kortsiktigt på kunskapen och utbildningen.
- Det är ett problem att vissa grupper inte tänker långsiktigt med sin utbildning utan bara vill klara av den för att få ett arbete, säger Anneli Granberg.
Cirka 75 procent av studenterna klarar studierna inom utsatt tid, men det finns inget som säger om det är på grund av genuin, kunskapstörstande studiemotivation eller bara suget att klara gränsen för godkänt. I många fall har dock b- och c-kurser en högre genomströmning av studenter. Då har studenten redan kommit i kontakt med ämnet och intresset är därmed större, vilket ökar motivationen. Tycker man någonting är roligt blir det lättare att lägga ner tid på det.

Tanken är att alla studenter ska lägga ner 40 timmar i veckan på heltidsstudier, men den siffran varierar mycket. Bozena Werbart i humanistiska fakultetens grundutbildningskommittén tycker att studenter generellt studerar för lite. Hon är också föreläsare på institutionen för arkeologi och samiska studier och menar det inte är okej att lägga ner cirka 25 timmar i veckan på studier.
- De som är 100 procent studiemotiverade lägger också ner 40 timmar per vecka, säger hon.
Bozena Werbart ser ett samband mellan motivation och ålder och menar att äldre i allmänhet är mer motiverade, medan de yngre är inställda på gymnasiestudier.
- Övergången och gränsen mellan gymnasiet och högskolan är för skarp. De yngre har kvar sitt skoltänkande och vill veta "om allt är viktigt" och vad de ska läsa konkret, sida för sida. De försöker bara läsa till tentan, och det är ju inte bra.

Under de senaste åren tycker Bozena Werbart att antalet "duktiga" och motiverade studenter har minskat. En anledning till det kan vara att söktrycket har minskat på många kurser samtidigt som att man vill rekrytera så många som möjligt. Institutionernas ekonomi baserar sig på hur antalet studenter man har som examineras, något som Bozena Werbart och många andra universitetsanställda är kritiska till.
- Nu tar man in allt fler på reservlistan bara för att fylla kvoten. Det nya systemet förorsakar att man i större utsträckning rekryterar omotiverade studenter.
text och foto:
mikael sundberg

erika grehn

Klart "jobbigare" plugga matematik än medie- och kommunikationsvetenskap

Studenterna: - Eget intresse eller krav styr motivation