|
|
nr 8 / 98 |
|
|
|
Universitetet har utvärderat eget kvalitetsarbete.
Små skrämmande saker Det är de små detaljerna som är hela skillnaden. Det är till exempel den mikroskopiska glasflisan på asfalten - och inte den tomma ölflaskan prydligt ställd under en tall - som förvandlar dig från en leende cyklist i full fart till en stillastående och svärande individ med mord i blick. Det är också det helt onödiga slarvfelet och den därmed missade poängen på näst sista frågan som får din tenta att förvandlas från något du hoppats kunna glömma till något du måste fortsätta idissla ett tag till. Och det är bara i några enstaka, nästan undflyende formuleringar i universitetets rapport om kvalitetsarbetet vid vår läroanstalt man tycker sig ana hur mörkret tätnar över campus. Rapporten utkom inför besöket av en grupp från Högskoleverket i mitten av oktober. Gruppens uppgift är att granska kvalitetsarbetet vid högskolorna, och nu var det alltså Umeås tur. I början av december kommer granskningsgruppens skriftliga rapport. En av utgångspunkterna för granskningsgruppen var universitetets självvärderingsrapport. Och den är hyfsat intressant läsning för alla som gillar prosa uppdelad i rubriker som "mål" och "resultat och bedömningar". Man får veta sånt man redan anat, som att institutionerna borde skärpa sig med kursutvärderingarna, och att det växande studentantalet gör att utbildningskvaliteten på många håll är hotad. Vikten av att de forskarstuderande förkovrar sig i annat än det egna ämnet understryks också, med flera sunda och uppbyggliga observationer. Men mot slutet av rapporten tätnar mörkret och satt man inte under fyra i taket hängande lysrör så hade man nog ringt hem till mamma och bett henne skicka snuttefilten med expresskurir. I listan över de svaga och starka sidorna hos universitetets kvalitetsarbete hittar man nämligen upplysningen att ett "systematiskt kvalitetsarbete", med plitande av måldokument, uppföljningar, utvärderingar och rapporter, innebär ett "merarbete som prefekter, lärare och forskare i en pressad arbetssitutation inte alltid har - eller anser sig ha - tid för". Men detta är nu kanske inte så konstigt eftersom - och här kommer ännu en detalj svischande genom luften - kvalitetsarbetet "inte är särskilt meriterande i den akademiska världen, vilket gör att det kanske inte är så högt prioriterat". sos, sos! Universitetet har vuxit snart sagt explosionsartat de senaste åren - medan kvalitetsfrågorna inte bevärdigats mer än en pliktskyldig glutt över axeln! Gulp! Om mamma inte hittar igen snuttefilten får man hoppas att King Kong, Godzilla eller Högskoleverket skyndsamt gör något radikalt. Förslagsvis ser de till att meritvärderingen inom högskolevärlden får sig ett rejält släggslag i rätt riktning. Det tycks liksom vara på tiden. Tips? Artikeluppslag? Arg? Glad? Hör av dig till Vertex! E-post:vertex.red@us.umu.se bertil janson foto: vincent arvidsson |
 
|
|
Webmaster Vincent |
