|
|
|
[an error occurred while processing this directive]
- vecka 40
Tyck till direkt
Nätspecial
Nyheter
Kort om
Kultur
Å tredje sidan
|
|
|
|
Studiestödsförslag får kritik
- hälften bidrag ett av kraven
Det blev bara ett plåster på ett system som behöver en rejäl operation. Det menar kritikerna till regeringens förslag till nytt studiestödssystem. De anser bland annat att 50 procent av studiemedlet ska bestå av bidrag och att återbetalningstakten av skulden ska vara rimlig för alla studenter.
Som Vertex berättade i förra numret så föreslås en del ändringar i studiestödssystemet genom den proposition som regeringen nu lämnat.
Men kritiken mot förslaget har inte låtit vänta på sig. I en gemensam debattartikel krävde nyligen Sveriges förenande studentkårer, tco och saco:s studentråd att bidragsdelen skulle höjas mer än vad som föreslagits i propositionen. De vill att den ska motsvara hälften av totalbeloppet.
"Rimlig återbetalningstakt"
Organisationerna menar också att återbetalningen av skulden måste vara lättöverskådlig och avbetalningstakten rimlig för alla studerande, oavsett ålder och inkomst. Det nya förslaget innebär nämligen att återbetalningen inte längre baseras på låntagarens inkomst, vilket får till effekt att en låginkomsttagare med stora studielån måste betala tillbaka mer per månad än en höginkomsttagare med ett lägre studielån.
Pensionsrätten vill de tre organisationerna också förbättra. Den bör jämställas med pensionsrätten för värnplikt. De värnpliktiga har idag en pensionsgrundande inkomst som motsvarar en halv genomsnittsinkomst. För studenterna kommer den bara att motsvara 20 procent av en genomsnittsinkomst.
- Den som satsar på en lång utbildning och sedan hamnar i ett låglöneyrke missgynnas i både studiestöds- och pensionssystemet, säger tco:s ordförande Sture Nordh. Systemen motverkar det livslånga lärande som Sverige kommer att vara beroende av för ökad konkurrenskraft och tillväxt.
Subvention under studierna
Efter att ha tagit fram en rapport om hur studietiden och studielånen påverkar studenternas framtida ekonomi kräver också tco att subventionen i studiestödet bör genomföras under studietiden istället för att skjutas upp, till ett markant högre belopp, vid avskrivningen av lånet. De vill också att pensionsrätten på studielån ska gälla för studier från och med år 1965 då studiemedelssystemet infördes.
- Om vi ska kunna säkra en framtida tillväxt och stoppa utslagningen från arbetsmarknaden måste folk våga pröva den mest effektiva medicinen, det vill säga utbildning och utveckling, säger Nordh. Men det förutsätter att regeringen tar itu med studiestödets negativa ekonomiska effekter.
Johan Mårtensson, vice ordförande i SFS, anser dock att en liten tröst i bedrövelsen är att fribeloppet höjs.
Ta bort fribeloppsgränsen
Men SFS vill egentligen att fribeloppet tas bort helt och hållet. De menar att det skulle innebära att studenter inte hindras från att arbeta under de månader som de inte har studiemedel.
- Det allra minsta som vi kan kräva är att de månader som vi inte har studiemedel inte heller ska räknas med i inkomstprövningen, säger Mårtensson.
SFS saknar också satsningar på ett trygghetssystem för studenter. De menar att idag bygger alla trygghetssystem på att man har ett arbete och betalar skatt. För studenter innebär det problem när man är i behov av exempelvis föräldrapenning, a-kassa och sjukpenning.
400 kronor mindre
Någon kompensation för den standardsänkning som skedde för studenter mellan åren 1995 och 1998 föreslås inte heller i propositionen. Beräkningar från Föreningssparbanken visar att studenterna idag har 400 kronor mindre per månad att röra sig med än för tio år sedan.
monica engström
fakta:
Mindre lån, mer bidrag, höjt fribelopp
Regeringens förslag till nytt studiestödssystem innebär bland annat följande förändringar:
Studiemedlet blir kvar på sin nuvarande nivå, 7 098 kronor per månad. Men studenterna behöver låna mindre då bidragsnivån höjs från 27,8 till 34,5 procent av totalbeloppet. Bidraget blir 2 449 kronor. Studiemedlet ska följa prisutvecklingen.
Bidragsdelen i studiemedlen blir pensionsgrundande och detta gäller från och med 1995. Pensionsrätten i det nya ålderspensionssystemet finansieras genom avgifter och staten svarar för egenavgifterna.
Studiestödet ska beräknas per vecka. För högre utbildningar får man studiestöd i max 240 veckor, dvs 6 år.
Åldersgränsen för bidragsdelen blir 50 år. Samma övre åldersgräns gäller för lånedelen.
Fribeloppet höjs från 54 000 till 91 000. Inkomster över fribeloppet innebär att studiemedlen minskas med 50 procent av överskjutande inkomst.
Återbetalningen av lånet ska hinnas med på 25 år eller senast vid 60 års ålder. Detta ska ske med ett årsbelopp som varje kalenderår baseras på skuldens storlek, räntan för året och det antal år som återbetalningen väntas pågå. Vid oförändrad ränta ska årsbeloppet räknas upp med två procent.
För personer som fortfarande har en skuld kvar vid 67 års ålder avskrivs lånet.
Det nya systemet planeras att införas den 1 juli 2001.
|
|
|
|
|
