|
|
|
[an error occurred while processing this directive]
- vecka 33
Tyck till direkt
Nätspecial
Nyheter
Kort om
Kultur
Å tredje sidan
|
|
|
|
Foto:
Ung kvinnas resa
till helvetet
Oskyld
åsa ericsdotter
[wahlström & widstrand]
Själv söker jag den man som sårat mig djupast och smekt mig hårdast om någon ska bli min man så är det han.
Som ett hårt slag i magen drabbas man av Åsa Ericsdotters skoningslöst exakta sätt att förmedla sina känslor. För känslor är det enda som finns i boken. Bisaker som exempelvis mat, sömn och vardagsliv lyser med sin frånvaro i denna 17-åriga kvinnas debutbok.
Avskalat, närmare lyrik än prosa, för hon läsaren på en 60 sidors resa genom dödsskuggans dal, där hon vandrar i sorgen och saknaden efter den enda man hon älskat.
För att fylla hålet efter honom försöker hon gång på gång att älska andra: "jag gillrade fällan med mitt sköte för att finna sanningar (när lärde jag mig hur varför lärde jag mig?) men hans fingrar var bättre jägare än jag". Boken skildrar en besatt kärlek utan verklighetsförankring och vett.
En kronologi kan skönjas endast genom titeln på första kapitlet: "Börjar". Sista kapitlet heter "Slutar".
Starkast i boken är skildringen av huvudpersonens abort. På knappa fem sidor får vi följa en ung kvinnas resa till helvetet och tillbaka, smärtsamt verkligt och oerhört laddat.
Mitt enda förbehåll har att göra med stilen. Bitvis känns det avskalade versal- och punktfria språket mer ansträngt än naturligt. Man får känslan av att författaren led av beslutsångest huruvida slutprodukten skulle vara prosa eller lyrik, och resultatet blir en bitvis tjatig hybrid.
Men förtjänsterna överväger. Det går över mitt förstånd hur en så ung kvinna kan ha så mycket erfarenhet, sorg, smärta och vemod i sig.
Hon talar om kärlek och sex med en erfarenhet som vore hon 45 och inte 17 år. Oskyld är en källa till fascination och hänförelse, till sorg och förtvivlan.
Och som titeln på boken antyder, så ligger Åsa Ericsdotters styrka just i hennes oskyldhet.
cecilia lindgren
|
|
|
|
