Supen gör skallen seg

Du vaknar dagen efter. Hängig och dassig. Alkoholen från kvällen innan har förvandlats till ättiksyra i blodomloppet. Och hjärtat som kämpat på med mer än 20 extra slag i minuten under fyllan är nu allmänt trött och slitet.
Baksidan av det glada studentlivet är inte alltid så käck och kreativ.

Fest och alkohol är två saker som tycks leva i symbios i studentlivet. Någon undersökning av hur mycket umestudenterna dricker verkar inte finnas.
Däremot visar en undersökning gjord av studenthälsan i Uppsala att var fjärde student där har en ganska hög alkoholkonsumtion. Det innebär 30-55 cl starksprit i veckan för kvinnor och för män 40-75 cl starksprit i veckan, vilket motsvarar 18 flaskor starköl.
Även om tillämpligheten av en undersökning från Uppsalas alkoholbundna nationsliv kanske inte är helt självklar på förhållandena i Umeå, kan man kanske trots allt se siffrorna som en fingervisning.

"Blöt miljö"
­ Många kommer direkt från mamma till en av de blötaste miljöerna i hela sitt liv. Vissa klarar inte det. Det kommer att finnas ett visst svinn av hjärnor, konstaterar Jack Winberg, psykolog på beroendepreventiva enheten vid universitet- sjukhuset i Umeå.
Risken att grunda för alkoholism under studenttiden är stor, menar han.
­ Jag möter i dag många alkoholiserade akademiker som byggde upp sina problem under studietiden.
En av anledningarna till drickandet är den känsla av tillfälligt välbehag som alkoholen ger. Man vågar tänja på gränserna och hämningarna släpper.

Hjärnan släcks ner
Men orsaken till detta är ganska skrämmande. Välbehaget har sin grund i att alkoholen ¹¹släcker ner hela system¹¹ i hjärnan.
Mellan varje fylla återtar hjärnan sin funktion, men ju mer och oftare man dricker desto segare blir det för den. Man drabbas av alkoholskador.
­ En alkoholist har mycket stora delar av hjärnan nedsläckt, säger Sören Sigvardsson, docent vid socialmedicin i Umeå.
Ett av de program i hjärnan som skadas snabbast är förmågan att anpassa sig till nya situationer och att tänka i nya banor. Man förlorar helt enkelt förmågan till nytänkande och improvisation.
­ Det tydligaste exemplet på det är jazzmusiker som super, och som inte gjort en ny improvisation på 20-30 år, konstaterar Sören Sigvardsson.
Om du slutar dricka kan en återhämtning av hjärnan ske. Men det beror helt på hur länge och mycket man druckit.

Moderkakan far illa
Ytterligare organ som påverkas hårt av supande är levern som inte orkar med att rena alkoholgiftet och, speciellt, moderkakan för kvinnor och testiklarna för män. Männen riskerar med andra ord att bli impotenta.
Alkholen ökar i och för sig tillfälligt det manliga könshormonet testosteron, vilket också tillfälligt ökar den sexuella lusten. Men i förlängningen, med en regelbunden alkoholkonsumtion, minskar kroppen sin egen testosteronproduktion och lusten och potensen sjunker.
Utöver det producerar mannen allt mindre antal spermier som samtidigt är av sämre kvalitet.
Vid vilken nivå av alkoholförtäring som de ovannämnda alkoholskadorna inträffar är emellertid svårt att säga. Det är mycket individuellt.
Två personer kan dricka lika mycket, men bara den ene blir kanske beroende eller får medicinska skador.

Kvinnor känsligare
Vad man vet är att kvinnor är känsligare än män för alkoholens verkningar och drabbas fortare av alkoholskador. Och yngre personer är känsligare än äldre. Detta beror på att kroppen ännu inte är färdigutvecklad. Exempelvis har nervsystemet etablerat sig först när vi är ungefär 23 år.
- Men ingen kan alltså vara säker att inte drabbas av skador. Därför finns det en viss risk med att räkna skadeeffekter av centlitertabeller. Det som är bra är å andra sidan att det ger en fingervisning om man befinner sig i en riskzon, säger Annika Nordström, kurator vid beroendepreventiva enheten.
Till de nämnda skadorna i hjärnan, testiklar och lever kommer en hel del andra risker och nackdelar. Till exempel traumatiska skador som fallskador under fyllan, sömnsvårigheter efter intag av alkohol (se Vertex nr 7), och grundande av en begynnande fetma - alkoholen är nämligen synnerligen kaloririk. Utöver detta finns naturligtvis risken för alkoholism. Vem som drabbas kan man inte säga. Men klart störst risk löper studenter som har en alkoholist i familjen. Den genetiska bakgrunden kombinerad med den blöta miljön gör att man befinner sig i riskzonen.

Camilla Andersson
Foto: Anette Zachrisson