Ett stort steg tillbaka

Det generella behörighetskravet på engelska och svenska slopas i antagningen till högskolan.
- Väldigt konstigt! Man lurar de blivande studenterna, säger kårens utbildningsansvariga Camilla Lundberg om högskoleverkets beslut.
Institutionerna står nu inför risken att tvingas sänka sina krav på utbildningarna.

De nya behörighetsreglerna som gäller från och med höstterminen nästa år antogs nyligen av en oenig styrelse för högskoleverket. Oenigheten gällde just kravet på förkunskaper i svenska och engelska.
Vid en votering med fem röster mot fyra röstades detta generella krav bort. I framtiden kommer man därmed inte att ha några krav på engelska- och svenskakunskaper vid ansökning till högskolan.

Fåtal undantag
Undantag görs endast på ett fåtal utbildningsområden, exempelvis lärarutbildning där engelska och svenska ingår som en standardbehörighet.
Utgångspunkten för beslutet är regeringens ställningstagande att de grundläggande behörighetskraven inte får vara för omfattande. Tanken är att den enskilde själv i större grad ska bedöma sin reella förmåga och sina förutsättningar för att gå vidare till högre utbildning.
­ Det här är en helt politisk grej för att bredda rekryteringen, säger Lennart Brinkstam på antagningsenheten i Umeå.
Varken han eller Camilla Lundberg, utbildningsansvarig vid kåren är speciellt förtjusta i beslutet.

"Kanske kraschar"
- Tanken med att bredda är god. Men det är många som inte vet vilka krav som egentligen ställs på högskolan. Ett sådant här beslut kan lura in personer som sedan kanske kraschar. Detta på grund av att de inte orkar med exempelvis den engelskspråkiga litteraturen som är mycket omfattande i dag, säger Camilla Lundberg.
- Ett annat alternativ är att man ute på institutionerna får sänka kraven utifrån den förkunskapskrav som ställts, fortsätter hon.
Detta är en reell risk menar Lars Thelander, prefekt på institutionen för medicinsk kemi och biofysik. Där är i stort sett all litteratur i dag på engelska.
Flera av lärarna undervisar dessutom på engelska. Han konstaterar att beslutet leder till att ett mycket stort ansvar nu läggs på institutionerna.
- Med dagens system med studentpeng kan vi inte bara strunta i att folk kör på tentorna. I så fall får vi inte ut några pengar.

Kan sänka kraven
Han ser därför framför sig ytterligare preparandundervisning förutom den som instititutionen har redan i dag för dem som har svårt att hänga med i engelskan.
­ Men i en situation där vi står inför att avskeda lärare på grund av att studenterna inte klarar sina poäng, blir det en reell risk att vi tvingas sänka våra krav.
Lennart Brinkstam håller med om att det är en risk. Han tror att det kan slå olika på olika utbildningar.
­ Många vill in på högskolan, kanske hårdnar konkurrensen på vissa utbildningar så att det i praktiken blir lika hårda krav som i dag för att komma in.
På exempelvis pedagogiska institutionen är inte förekomsten av engelskspråkig litteratur riktigt lika stor som på medicinsk kemi och biofysik, men den blir större.
­ De senaste åren har det ju som ett led i internationaliseringen varit hårda krav på att det ska finnas engelskspråkig litteratur på samtliga kurser, vilket även vi infört i stor utsträckning. Det här beslutet upplever jag som ett stort steg tilllbaka, säger prefekt Leif Lindberg.

Camilla Andersson
Foto: Patrik Boström