Det är i mötet mellan kaos och ordning som utveckling sker både i naturen, samhället och i hjärnan.
Idag omges vi av alltför mycket ordning.
Det anser Matti Bergström, hjärnforskare vid universitetet i Helsingfors.
Våra hjärnor kan sägas vara universums mest komplicerade struktur. Den innehåller fler nervceller än antalet stjärnor i Vintergatan.
Matti Bergström är en av de forskare som intresserat sig för hjärnan - detta fortfarande gåtfulla organ - och då främst hur kaos och ordning i hjärnan och i livet påverkar vår personlighet.
Redan i fosterstadiet utvecklas hjärnstammen. Det är där vårt medvetande sitter. Foster har ett medvetande, men de har ännu ingenting att veta, säger Matti Bergström.
Kaotisk kraft
Efter födseln stegras medvetandet. Först bara är man. Sedan kommer intresset. Ett slags oriktat medvetande.
Om medvetandegraden stegras ytterligare blir resultatet den riktade nyfikenheten. Vid maximal medvetandegrad hittar vi entusiasmen.
- Medvetandekraften i hjärnstammen är en kaoskraft, anser Matti Bergström.
Med kaoskraft menar han entusiasm och fantasi. I barns vilda lekar är det den kraften som är igång.
I hjärnbarken, som utvecklas efter hjärnstammen, tas sinnesintryck som syn och känsel emot. Det är också här vi tar emot de kunskaper vi inhämtar. Här råder ordning och reda. När vi får ta emot impulser från både kaos och ordning föds våra kreativa idéer, drömmar och fantasier.
Våra skolor idag är kunskapsskolor. Matti Bergström anser att kaoskraften, entusiasmen, dör innan man börjar tredje klass.
- Individerna passiviseras av för mycket kunskap.
Kreativa "konstiga"
Det är inte bara i skolan som ordningen härskar. De flesta människor lever ett liv med bestämda tider, uppgifter och tankar om vad som är möjligt att göra. Kreativa, vuxna människor anses ibland vara lite konstiga
Om kaoskraften undertrycks i skolan och samhället kan det få fruktansvärda konsekvenser. Matti Bergström pekar på Sovjetunionen som ett exempel.
- Det var ett samhälle av hyperordnade hjärnor. Inte en tanke som bröt av fick tänkas.
Idag finns inte Sovjetunionen mer. Det undertryckta kaoset bröt fram och visade sina destruktiva sidor.
Nya idéer absurda
Istället för enbart kunskap bör även lek, kreativitet och fantasi ingå i undervisningen, anser Matti Bergström.
- Alldeles för ofta hör man vuxna säga till barn att ²det där är bara fantasier².
Fantasier kan också ses som en möjlighetsrikedom. En människa som har fått utveckla sin fantasi klarar sig bättre om en förändring skulle ske.
Idéer är alltid absurda just därför att ingen har tänkt den tanken förut. Precis som framtiden är idéer nya och oförutsägbara. I framtiden behövs både gammal kunskap och nya idéer.
Camilla Andersson
Foto:Vincent Arvidsson
Tillbaka till
Vertex artiklar