Vertex/9-97

Nörden och knäppskallen erkänns officiellt

i ny upplaga av gammal ordlista

Ord som negerby, själafrid och struntkarl försvinner. Aerobics, e-post och nörd gör entré.
I mitten av nästa år kommer en ny upplaga av Svenska Akademiens ordlista.

Det är den tolfte i ordningen sedan saol, som den kallas, utkom första gången 1874.

På den tiden var ordlistan mycket konservativ. Svenska Akademien hade en åsikt om hur det svenska språket borde se ut, och påverkades inte nämnvärt av hur språket brukades av folket.

Svenska Akademien tyckte exempelvis att ordet gott skulle stavas godt, och vidhöll att den stavning svenska folket faktiskt använde gott var felaktig. Akademien var också emot den stavningsreform som genomfördes 1906. Under många år hade ordlistan ett språk som inte var förankrat i folkets språkbruk.

Numera försöker saol främst beskriva hur språket nyttjas idag. Det innebär till exempel att ord som negersång, gästgiverska och botgörerska försvinner i den nya upplagan. In kommer bland annat orden knäppskalle, nörd och tåfjutt.

I arbetet med ordlistan har vi varit mycket varsamma med att ta bort ord, då vi vet att många ord lever kvar i spridda delar av landet, sa Martin Gellerstam, redaktör för saol, när han talade under Umeå universitets Språkvårdsfestival.

Allt som allt tas cirka 1 000 ord bort och 5 000 tillkommer i den nya upplagan.

Ett genomgående tema under Språkvårdsfestivalen var hur språkvårdare bör ställa sig till den påverkan av andra språk svenskan utsätts för. Främst riktades då tankarna till engelska och amerikansk engelska. Spridda skratt hördes när Martin Gellerstam berättade om förslag att försvenska utländska låneord som inte alltid lyckats. Som exempel gav han ord som jass, vinerbröd, och jos. Då svensken aldrig tagit dessa försvenskade stavningar till sig försvinner de ur nya saol.

En tendens Martin Gellerstam upptäckt under arbetet med den nya upplagan är att de utländska låneord som svenskarna tagit till sig allt oftare bevaras i sitt ursprungliga skick

Han tror att detta beror på att svenskarna börjar bli så duktiga på engelska att det känns märkligt och larvigt att försvenska orden.

Ett exempel är ordet tejp som försvenskats från tape men som numera, i form av till exempel demo-tape, behålls i sin ursprungsversion.

125 000 ord i akademiska ordlistan
Nya upplagan av SAOL utkommer i mitten av nästa år. Den senaste utkom 1986 och den första 1874. Nya upplagan kommer att innehålla cirka 125 000 ord, vilket är 4 000 fler än i förra upplagan.

Vid ordurvalet och de språkliga rekommendationerna utgår saol från stora mängder text de funnit "ute i samhället".

Källor som används är också Språkbanken vid institutionen för språkvetenskaplig databehandling i Göteborg, Svenska Akademiens ordbok i Lund och Svenska språknämndens nyordbok.

Några av de 1 000 ord som utgår i nya upplagan av saol är själafrid, negersång, negerby, landskanslist och struntkarl.

Bland de 5 000 ord som tillkommer hittar man tajts, hospis, mingla, nörd, sotis, knäppskalle, sprillans och skinnskalle.

Stavningsvarianter som utgår är till exempel jos, rulett, jylf och visky .

anna bengtsson
teckning: erik domellöf


Nörden och knäppskallen erkänns officiellt i ny upplaga av gammal ordlista

Ord som negerby, själafrid och struntkarl försvinner. Aerobics, e-post och nörd gör entré. I mitten av nästa år kommer en ny upplaga av Svenska Akademiens ordlista. Det är den tolfte i ordningen sedan saol, som den kallas, utkom första gången 1874. På den tiden var ordlistan mycket konservativ. Svenska Akademien hade en åsikt om hur det svenska språket borde se ut, och påverkades inte nämnvärt av hur språket brukades av folket. Svenska Akademien tyckte exempelvis att ordet gott skulle stavas godt, och vidhöll att den stavning svenska folket faktiskt använde gott var felaktig. Akademien var också emot den stavningsreform som genomfördes 1906. Under många år hade ordlistan ett språk som inte var förankrat i folkets språkbruk. Numera försöker saol främst beskriva hur språket nyttjas idag. Det innebär till exempel att ord som negersång, gästgiverska och botgörerska försvinner i den nya upplagan. In kommer bland annat orden knäppskalle, nörd och tåfjutt. I arbetet med ordlistan har vi varit mycket varsamma med att ta bort ord, då vi vet att många ord lever kvar i spridda delar av landet, sa Martin Gellerstam, redaktör för saol, när han talade under Umeå universitets Språkvårdsfestival. Allt som allt tas cirka 1 000 ord bort och 5 000 tillkommer i den nya upplagan. Ett genomgående tema under Språkvårdsfestivalen var hur språkvårdare bör ställa sig till den påverkan av andra språk svenskan utsätts för. Främst riktades då tankarna till engelska och amerikansk engelska. Spridda skratt hördes när Martin Gellerstam berättade om förslag att försvenska utländska låneord som inte alltid lyckats. Som exempel gav han ord som jass, vinerbröd, och jos. Då svensken aldrig tagit dessa försvenskade stavningar till sig försvinner de ur nya saol. En tendens Martin Gellerstam upptäckt under arbetet med den nya upplagan är att de utländska låneord som svenskarna tagit till sig allt oftare bevaras i sitt ursprungliga skick Han tror att detta beror på att svenskarna börjar bli så duktiga på engelska att det känns märkligt och larvigt att försvenska orden. Ett exempel är ordet tejp som försvenskats från tape men som numera, i form av till exempel demo-tape, behålls i sin ursprungsversion.		125 000 ord i akademiska ordlistan Nya upplagan av SAOL utkommer i mitten av nästa år. Den senaste utkom 1986 och den första 1874. Nya upplagan kommer att innehålla cirka 125 000 ord, vilket är 4 000 fler än i förra upplagan. Vid ordurvalet och de språkliga rekommendationerna utgår saol från stora mängder text de funnit "ute i samhället". Källor som används är också Språkbanken vid institutionen för språkvetenskaplig databehandling i Göteborg, Svenska Akademiens ordbok i Lund och Svenska språknämndens nyordbok. Några av de 1 000 ord som utgår i nya upplagan av saol är själafrid, negersång, negerby, landskanslist och struntkarl. Bland de 5 000 ord som tillkommer hittar man tajts, hospis, mingla, nörd, sotis, knäppskalle, sprillans och skinnskalle. Stavningsvarianter som utgår är till exempel jos, rulett, jylf och visky .
		anna bengtsson teckning: erik domellöf