Hemlängtan? Inte så farligt, tycker Malin. Det finns mer att göra än i Ludvika och man behöver aldrig vara ensam.

Också Anders har fullt upp med fester och umgänge. Saxofonen har han inte hunnit plocka fram.

Anders Byström slänger fram en blommig, en randig och en vit tallrik, Rickard kommer med falukorven och Thomas med ketchup.

­ Man känner igen smaken, säger Anders och välter makaronpannan över tallriken.

Ända sedan terminstarten har de tre kursarna ätit middag ihop en gång i veckan. Oftast blir det korv, men första tentan ­ som Anders klarade med en poängs marginal ­ firades med lövbiff och pommes frites.

Efter maten ska de plugga. Om två dagar är det tenta igen och nästa kväll är redan vikt för ärtsoppa och punsch med Piraya, datavetarnas festeri. Både Rickard och Anders har valts in i festeriet. För att de "var med på det mesta", tror Rickard.

­ Men också för att vi kunde ta ansvar, protesterar Anders. Det är inte de som blir fullast som väljs in.

Festeriet ordnar allt ifrån sittningar till Otympliga Spelen och för att bli fullvärdiga medlemmar måste Anders och Rickard fixa de fyra S:en - supa, städa, spexa, sy. De första är avklarade och till lördagens återspark har de skrivit ett spex. Återstår att sy röda frackar.

­ Hittills har vi fått ha rosa, säger Anders med avsmak.

Thomas, som är helnykterist, tycker det är väl mycket festande. Då är det roligare att hänga med Anders på iksu:s gym.

Fast iksu-kortet har inte nyttjats så flitigt som Anders trodde i början av terminen, när han oroade sig för hur han skulle fylla fritiden. Han funderade också på att börja spela saxofon igen, men det har varit för mycket plugg. På vardagarna består det sociala livet mest av att byta några ord med korridorkompisarna.

Bortifrån kökshörnan viftar en av dem med en kanna:

­ Kaffe på maten, nån?

­ Vi är inte så bra precis, säger Malin Jansson där hon står med innebandyklubban i handen och iakttar tjejerna ute på plan.

Nyligen var hon hemma i Ludvika och njöt av att bli ompysslad av föräldrarna. Fast alla gamla kompisar har flyttat, till Uppsala och andra universitetsorter. Malin har försökt hålla kontakt genom att ringa, men när pappa Håkan fick syn på räkningen blev det telefonförbud.

Men ensam känner hon sig inte. Nästan varje kväll är inprickad i kalendern. Måndagar tittar hon på "Vänner" med kompisen Carin, tisdagar är det innebandy och på onsdagar träffas samhällsvetarföreningen Samvetets sportmästeri. På fredagar blir det ofta Corona.

­ Det har gått över förväntan att lära känna folk. Jag har en sådan trevlig klass och så finns det en del ludvikabor i stan, säger Malin.

Nu ska hon och en kursare flytta ihop i en trea på Nydalahöjd. Idag har de letat köksbord ­ fast det slutade med en brun tröja från Myrorna.

Malin rusar ut på plan. Inom 30 sekunder gör hon matchens första mål.