|
|
|
[an error occurred while processing this directive]
- vecka 33
Tyck till direkt
Nätspecial
Nyheter
Kort om
Kultur
Å tredje sidan
|
|
|
|
Illustration: Richard Force Callahan
Hierarkier. Men inte skymten av någon gris.
Svinaktigheter på pränt
Gristryne, läser du. Det handlar om dig. Någon tycker att du är ett riktigt svin - som dessutom borde hängas. Du är för övrigt så urbota dum att du först av allt borde kastreras. Vem som skrivit detta har du inte en aning om. Du vet bara att du haft honom eller henne i ditt klassrum. Att någon under dina föreläsningar suttit fem eller tio meter från dig och idisslat sitt hat mot kursen i allmänhet och dig och din undervisning i synnerhet.
Enligt Mona Fjällström, pedagogisk konsult och ansvarig för den skrift om kursutvärderingar som Umeå universitets kvalitetskommitté nu håller på att sammanställa, är det "alldeles för vanligt" med invektiv och personangrepp i utvärderingarna. Lärare som drabbas känner sig sårade och kränkta.
Och på institutionerna är man inte alltid så bra på att hantera kritik i utvärderingarna. Istället tisslas och tasslas det i korridorerna. "Har du hört vad studenterna tyckte om nn?" Det hela utmynnar knappast i någon mysig arbetsmiljö.
Tanken med kvalitetskommitténs skrift, som väntas bli klar efter nyår, är att den ska fungera som diskussionsunderlag för lärare och studenter om hur kursutvärderingarna ska hanteras. Man vill att utvärderandet ska integreras i undervisningen på ett bättre sätt än tidigare. Utvärderandet ska präglas av samarbete och den "kursutvecklande" potentialen tillvaratas.
Allt detta är givetvis mycket bra. Rutinerna kring kursutvärderandet behöver på många håll ryckas upp.
Och det är utmärkt att kvalitetskommittén med sin skrift vill inbjuda till diskussion istället för att komma med påbud och regler.
Ändå ringer en liten larmklocka.
I den grupp som arbetar med skriften tycks det nämligen råda enighet om att kursutvärderingarna bör skrivas under med namn. Orsaken är att man vill stävja de fulaste personangreppen. Studenterna måste ta ansvar för vad de skriver, heter det.
Men då anonymiteten ryker hamnar man i en av universitetsvärldens ömma punkter, nämligen den ojämna maktbalansen. Hierarkin är tydlig från student upp till professor. Ingen kan tveka om vem som är över- respektive underordnad. Eller att studenterna är beroende av lärarens goda vilja, eftersom det är läraren som sätter betyget.
Namnunderskrifter på kursutvärderingen kan innebära två risker.
För det första att studenten mildrar sin kritik, trots att kursen varit urkass, för att slippa stöta sig med läraren. Vilket knappast gagnar någon, förutom - på kort sikt - läraren.
För det andra att den student som rakryggad och orädd formulerar sin skarpa och sakliga kritik på något sätt får problem: med bedömningen av tentan, i betygsättningen, eller i en eventuell fortsatt akademisk karriär.
Dessa risker är kanske små. Vissa kan hävda att de är minimala. Men det är som med kärnkraften. Risken finns, hur gärna man än skulle vilja hävda motsatsen. Och det är det som är problemet.
Tur då att varje student kan hjälpa till med att utplåna huvudargumentet för namnunderskrifter.
Var saklig nästa gång du fyller i en kursutvärdering. Om du har kritiska synpunkter, håll dig till dessa och undvik tarvliga tillmälen och billiga personangrepp.
Låt svinaktigheterna stanna i stian.
Och förbli anonym.
bertil janson
|
|
|
|
